torsdag 13 oktober 2016

Norma av Sofi Oksanen

Då jag ligger lite efter i bloggandet så har jag hunnit läsa en hel del andra recar av den här boken sedan jag läste ut den. Jag tuggade i mig den i våldsam hast innan mässan och hoppades kunna lyssna på något av Oksanens seminarier om boken. Ärligt talat ångrar jag verkligen att jag inte fick höra henne prata om den för det är en bok gärna hade hört hennes tankar kring. Det är dessutom en bok som jag tror lämpar sig ypperligt för boksamtal och bokcirklande för det finns MYCKET att prata om här. Många parallella teman och historier och jag älskar det! Jag har sett många kluvna tankar och åsikter på olika håll men mig passar detta som hand i handske.

NormaDet är en historia om den unga Norma som har en egenetisk defekt. Hennes hår växer så snabbt att hon måste klippa det varje kväll för att det inte fullständigt ska svämma över. Hela hennes liv har hennes mamma forskat, läst på och intresserat sig för andra med samma syndrom och de har också hållet hennes egenskap hemlig för omvärlden. När Norma blivit vuxen tar hennes mamma jobb på en frisersalong och använder Normas hår som löshår till olika kunder. Hon ljuger för sina överordnade och även för Norma och påstår att håret är importerat från Ukraina. Samtidigt som hon ser till att Norma äter vitamintillskott och tar hand om sig på bästa sätt. Allt för hårets skull.

Löshår visar sig vara en riktigt smutsig bransch och här har Oksanen tydligen gjort en del efterforskningar. Jag hade ingen aning om att marknaden för löshår var så ful och otrevlig. Den påminner i det närmaste om handeln med fejkade märkesväskor eller märkeskläder.

Vid sidan av hårimporten bedriver även Normas mammas chefer en illegal bebisbyrå. Par som har svårt att få barn kan adoptera eller inseminera kvinnor utomlands och på så sätt få egna barn. Kvinnor lever under förfärliga förhållanden och producerar barn efter barn. Det är lätt att se parallellerna mellan de olika branscherna. Drömmen om ett annat liv. Ett nytt liv. Utnyttjandet av människor, även om det naturligtvis är mångt mycket värre när det handlar om spädbarn.

Förutom att håret växer som ogräs så har det i Normas fall även magiska egenskaper. Hon kan känna av stämningar, minnen, egenskaper med hjälp av sitt hår och sitt luktsinne. Håret gör henne till en sorts modern häxa och hon förstår efter moderns bortgång varför de varit tvungna att hålla henne hemlig. Begäret efter en person med hennes hår hade försatt henne i en farlig situation. Efter moderns död fördjupar sig även Norma i sin defekt och läser det mamman har läst och tittar igenom familjehistorien. Troligtvis på jakt efter en sorts identitet, men också för att lära känna sin mamma. Något som går att hitta även i sidospåret med spädbarnshandeln. Vad är ett barn? Vad är det som gör oss till de vi är och vilka våra familjer blir?

Överallt slänger Oksanen också in massor av referenser till skönhetsindustrin som hon till synes är ganska bekant med. En flaska Shalimar får stor betydelse och symboliserar nog hur starkt vårt doftminne kan vara och hur påverkade vi blir av lukter, även vi som inte besitter magiska egenskaper.

Och jag älskar det. Det enda jag har svårt för att det är så många namn som gör att det tar ett tag för mig att komma in i berättelsen och hålla alla karaktärer i sär. Margit, Marion, Alvar, Anita, Albiino osv. Men när jag nu sitter några veckor efter att ha läst ut den så måste jag säga att det är en av få böcker som verkligen sitter kvar i huvudet.

Inga kommentarer: