onsdag 20 april 2016

Bättre snart av Ida Pyk

Bättre snartDet har blivit många böcker om 11-åringar på sistone. Här har vi ännu en som jag dock hade kunnat tycka kanske hade lämpat sig bättre med en huvudkaraktär på något år äldre.

Bättre snart handlar om Sofia som går i 5:an och står på tröskeln till tonåren. I klassen finns Leo, som är mindre störig än många av de andra killarna men det dröjer ändå innan Sofia inser att det hon känner kanske är ett annat intresse än bara vänskap. Hon har också lite svårt att hitta någon kompis som hon verkligen kan anförtro sig åt och känner sig mest utanför. Hon inser inte alls att anledningen til att killarna i 6:an trackar henne är att det tycker att hon är snygg ,snarare än att de är ute efter att reta henne och göra henne obekväm. Mitt i allt detta släpper Sofias föräldrar bomben att de ska skiljas och det är också det som upptar nästan alla Sofias vakna tankar. Allt hon vill är att de ska bli sams igen. Visst känner hon andra som har skilda föräldrar men det är inte något som någonsin skulle hända HENNE. Mamma och pappa bråkar jämnt men tycks eniga i att de i alla fall ska separera. Och allt ska Sofia bara hantera och klara av och förstå. Att pappa måste flytta någon annanstans t ex. Att hon bara ska träffa honom varannan helg plötsligt. Sofia hamnar i kläm och tvingas hantera sin gråtande mamma som frågar om Sofia vet om hennes pappa träffat någon ny. En separation utsätter ju folk för svåra prövningar och det ska nog mycket till för att klara av att vara en perfekt förälder mitt i allt det också, det får man ju inse. Men det blir tufft för Sofia.

I samband med detta blir hon även kompis med klassens coolaste tjej Ofelia, som även hon har stått lite utanför gemenskapen då hon hänger ganska mycket med de i 6:an. Även Ofelias föräldrar är skilda och Ofelias mamma bor i Paris medan pappa bor i en flott våning inne i stan. Det är Ofelia som drar in Sofia i tonåren och som även blir någon form av stöd när stormen blåser, trots att hon själv kanske inte alltid är den mest pålitliga. Sofia börjar skolka men konstigt nog känns det som positivt i sammanhanget. Något som blir hennes. Hon undviker slöjdlektionerna när hon inser att slöjdläraren och Sofias mamma kanske har något på gång.

Det är oerhört träffande om att växa upp och hur det kan vara för ett barn att genomgå en skilsmässa också. Och om att bli tonåring. Det kommer absolut inte passa alla, men precis som bokens huvudperson Sofia, som känner sig lite utanför, så tror jag att även den här boken kan passa en hel del både killar och tjejer i 5:an som även de känner sig lite utanför och som att bilden av kärnfamiljen inte riktigt passar in på dem. Eller bilden av hur man ska vara som tweenie. Framför allt de som kännnr att de kanske inte är som alla andra i klassen och känner att de är på väg att bli äldre utan att riktigt förstå vad det är som förväntas av dem.


Den här boken kom för några år sedan nu och var Ida Pyks andra bok efter tonårsromanen ”Paris, cherié”, om modellivets baksida.  Det känns som att hon mutat in sig på området ”tänkande barn och ungdomar” som inte riktigt känner att de alltid passar in i mallen. Och det är bra. Speciellt som det här lyckas med konststycket att vara en bred bok som absolut skulle kunna tilltala många och ändå delvis handlar om hur det är att känna sig utanför.

Inga kommentarer: