onsdag 16 mars 2016

And then there were none... fast för kids

I know what you did last Wednesday av Anthony Horowitz


När jag själv var tonåring läste jag en bok som hette “Den dödes diamanter” av Anthony Horowitz. Jag formligen älskade den, speciellt som jag älskade allt vad gamla deckare och film noir hette och den anspelade definitivt på den typen av gamla deckarbyråer, fast med humor och lite mer moderna. Många år senare blev jag skolbibliotekarie och upptäckte då att Anthony Horowitz skrivit de omåttligt populära spionböckerna om Alex Rider och sedan även en hel del andra populära böcker och TV-serier (Midsomer murders anyone?). Jag upptäckte också att den där gamla boken jag gillade blev första i en serie som jag sedan inte läste. Tror inte de översattes ens. Horowitz fortsatte skriva en del på serien då och då, och även om det var en tjockare bok så blev det visst även tunnare delar i serien, vilket tyvärr verkar lite splittrat i mitt tycke. Den här boken snubblade jag över på bokrean och tänkte att en kanske kunde passa som en ”easy read” till mina elever. Sagt och gjort, jag läste och JA, jag gillar fortfarande.

Snacka om att det här anspelar på Agatha Christie dock. Det är ju rena stölden. Horowitz har helt enkelt tagit ”And then there were none” och förlagt i modern tid och spetsat med en massa humor. Och kastat in sina vapendragare ”Diamond brothers”. Det gör det inte sämre dock. För det lyckas faktiskt bli riktigt spännande och även om jag inte alltid faller som en fura för den tokroliga humorn så gillar jag definitivt ordlekarna som jag hoppas att yngre läsare inte missar.

Bröderna Tim och Nick åker på en skolåterträff hemma hos en av Tims gamla klasskamrater på en isolerad ö utanför Skottland. Väl där hittar de värden brutalt mördad med ett svärd och snart så inser de att de inte bara är isolerade på ön utan nät eller telefonledningar, det går även en galen mördare lös. Någon som skulle kunna vara vem som helst av de gamla återförenade klasskompisarna…
En efter en trillar de av pin på de hemskaste sätt. Visst känner ni igen det? Tim, som ju trots allt har en egen deckarbyrå, ja, han försöker förstås klara fallet, men som tur är så är lillebror Nick också med. För Tim är egentligen ganska blåst och Nick står för alla hjärnceller i familjen. Tillsammans ser de Tims vänner mördas på de mest uppfinningsrika sätt men inser också att de förmodligen står på tur..


Ja, nog är det Christie i ett nötskal men det är ju ändå spännande! För slutet är inte det samma som i ”And then there were none”. Som vuxen läsare är det inte jättesvårt att räkna ut, men man läser med stor behållning ändå. Och jag tror inte att man som yngre tonåring ser det lika lätt. Utmärkt läsning på ynka 80 sidor.

Inga kommentarer: