torsdag 4 februari 2016

Veckans utmaning på Kulturkollo: Säg det med en enda mening!


Ja, något sent så hoppar även Bokomaten på tisdagsutmaningenpå Kulturkollo. Den här veckan handlar det om citat och en-radingar. De där kärnfulla formuleringarna som fastnar i hjärnan eller som man går och tänker på långt efter att man läst dem.

I mitt fall så tänkte jag ta det första som poppar upp i huvudet och det råkar vara både en boktitel och en textrad från en låt.

Boken ”Det är så logiskt alla fattar utom du” är inte bara bra, den har även en briljant titel. Den sammanfattar precis allt som boken handlar om men är också lockande och fastnar lätt. Det är en ungdomsbok av Lisa Bjärbo som kom för några år sedan och som handlar om en pojke och en flicka, bästa vänner men som känner mer för varandra än de egentligen vågar säga. Och vart annat kapitel är ur tjejens synvinkel och vart annat ur pojkens.

Titeln är en textrad hämtad från Annika Norlins låt ”Någon gång måste du bli själv”. För övrigt en underbar titeln även den men den har nästan fallit lite i glömska pga den där andra textraden. Jag tillhör ju dem som i princip anser att allt Annika Norlin rör vid blir till guld. Det är nästan slöseri att hon just nu håller på och pluggar till psykolog för hon borde ägna varje vaken tid åt att skriva, skriva, skriva så att vi fick mer av henne att stoppa i våra hjärnor.

Även den här låten handlar om en tjej som bidar sin tid, som väntar på att den där killen hon är kär i ska förstå att det egentligen är de två som passar ihop. Det är så självklart att det kommer att bli de två en dag att det bara är för henne att vänta. När jag hörde den här låten första gången hade jag redan träffat min man sedan ett par år, men det betyder ju inte att man inte minns hur det var. Att gå och längta och vänta och hoppas. Och så där är det med alla Annikas låtar. Man kanske inte känner igen sig just där och då, men de lyckas förflytta en till ett känsloläge man så väl känner igen. De lyckas bli personliga och ändå allmängiltiga på samma gång. Detta är nog inte min favorit av henens låtar egentligen, men det är något med den där textraden som inte vill läsas normal, man hör alltid melodin i slingar, varenda gång man tänker på den. Avslutar med att ge er hela texten. 

Varsågoda:

”Någon gång måste du bli själv”

Det här vet du inte om
Men jag väntar på dig
Någon gång måste du bli själv
Och jag väntar på dig
Jag bidar tiden och det kommer ta tid
Jag har inte sagt något än
Men jag väntar, väntar


Du är inte så fin
Men det är nåt med dig
Som att komma hem
Första gången ja, du sa hej
Det är så logiskt alla fattar utom du
Du har inte en aning
Att jag tänker på dig precis just nu


Någon gång måste du bli själv
Någon gång måste du bli själv


Hon har ett falskt leende
Jag har sett det
Hur har du undgått det alla de här åren
Och jag har sett dina pupiller växer
När du är med mig
Du vet inte om det än
Det kommer att bli du och jag
Tillslut


Någon gång måste du bli själv
Någon gång måste du bli själv
Någon gång måste du bli själv

Inga kommentarer: