måndag 15 februari 2016

Mansplaining, tjejsamling och tjejforskning

Män förklarar saker för migMän förklarar saker för mig av Rebecca Solnit

Boken som trots att den bara är två år gammal (kom på svenska 2015) redan har fått kultstatus och lär bli en feministisk klassiker. Titeln på boken är dock hämtad från en inledande essän som Solnit publicerade på internet redan 2008. Den spred sig snabbt och gav upphov till uttrycket ”Mansplaining”, dvs exakt det titeln syftar på. Män som förklarar saker, gärna på ett lite nedlåtande sätt och gärna för kvinnor som troligtvis redan kan bra mycket mer om ämnet i fråga. Uttrycket kommer egentligen inte från själva essän utan uppstod bara någon gång där i det sammanhanget.
Det är också den inledande essän som är den verkliga behållningen i den här boken. För de andra texterna är visserligen nog så intressanta men det mesta är saker som i alla fall jag tyvärr redan läst liknande texter om. Statistik, diskussioner om våldtäkter som är skrämmande aktuella, våld, ekonomi och massor av andra intressant feministiska texter som är ämnade att alla belysa samma sak. Vi är inte jämlika ännu, inte någonstans. Feminismen behövs.

Men det är ändå den inledande texten som tar upp en vinkling som jag i alla fall faktiskt inte tänkt på och som även gör att jag ofta nickar igenkännande. För nej, ”inte alla män” men alla kvinnor har nog upplevt det där. Att bli förklarade saker för. Jag glömmer aldrig den där pedagogen som skulle visa mig en fräck och bra sida för att hitta böcker. Snabbt blev jag bortknuffad från min egen dator och strax fick jag se: OPAC:en till mitt eget katalogsystem. Dvs bibliotekens öppna katalog på hemsidan. Underbart. Han menade så väl och på ett sätt blev jag verkligen glad över att den användes. Så roligt med någon som faktiskt letar och söker i katalogen själv! Men det blev lite konstig stämning.
Och naturligtvis har även den här texten misstolkats och diskuterats. För självklart handlar det inte om att lära sig saker, det finns massor med saker som både män och kvinnor förklarar för mig som jag verkligen inte vet någonting om alls. Men det är specifika situationer Solnit pratar om. Hon börjar med att berätta om den gång hon och en vän var på besök hos en man som länge och ingående berättade om en bok som nyligen kommit ut på det ämne hon själv skrev om. Det visade sig vara hennes egen bok och mannen hade inte ens läst den. Det är tonen i samtalen (monologerna) hon vill åt, och det där att vissa män liksom förväntar sig att man inte kan något om det ämne man ändå har som specialintresse. För att man liksom är tjejintresserad. Man tjejforskar. Som att tjejsamla. Lite sporadiskt och oseriöst sådär.


Men även resten av boken är klart läsvärd även om det inte är nyheter. Tyvärr är det rätt sorglig läsning emellanåt, och även om man kanske inte själv hade tolkat allting exakt som Solnit gör är det svårt att säga emot det mesta. Det här kommer att bli en feministisk klassiker. Läs den. 

Inga kommentarer: