onsdag 4 november 2015

I skuggan av San Siro av Martin Bengtsson

I skuggan av San Siro : från proffsdröm till mardrömAldrig hade jag väl trott att jag skulle läsa en fotbollsbiografi, men med det här jobbet kommer ibland underliga uppdrag. Martin Bengtsson blev redan som 17-åring rekryterad till Milans ungdomslag och flyttade till Italien som ungdomsproffs. Vägen dit hade varit hård och kantad av psykisk press och en fotbollsvärld som ofta stod långt ifrån myten om hälsosamma idrottsmän. Ända sedan har var liten hade Martin drömt om att bli proffs i Italien och kämpat dag efter dag med träningen alldeles själv. I klubben fick han oftare mest skit och man verkade snarare praktisera den militäriska devisen ”bryt ner och bygg upp” än en sund själ i en sund kropp. Och de som inte passade in den grabbiga mallen blev helt enkelt utfrysta så många slutade. Men Martin kämpade på. Tyvärr ledde den psykiska pressen till att han mådde alt sämre och han skriver här ärligt om både sitt liv inom fotbollen och om sina egna demoner.

Att som 17-åring dessutom flytta själv till ett helt annat land där man inte kan språket och dela hus med ett gäng killar utan någon större tolerans för individualitet kan vara ett ansvar som många inte riktigt mäktar med. Martin skriver också om att inte alla killar i huset passade in i bilden av hur man skulle uppföra sig och fler än han fick hitta sätt att hantera pressen. Vissa tog droger, andra alkohol. Marin vände sin ångest inåt mot sig själv och vi förstår redan i början av boken att detta är berättelsen och hur hans liv slutligen ledde honom till att försöka ta livet av sig själv.

Det är en bitter bok men också en historia som tar revansch på ett system och ett samhälle utformat att utnyttja unga killar och slå ut de som inte pallar trycket. Det är en hämndroman men på ett bra sätt för om det går till på det här viset i många klubbar så är det bra om det kommer upp till ytan.
Pojkarna ses som spelpjäser och de säljer sin själ och kropp i utbyte mot berömmelse.


Otäckt, lättläst och inte alls så trist som jag hade trott, tvärt om. Även om det är tydligt att det här är Martins och ingen objektiv historia så tror jag att mycket av det han skriver om i boken stämmer. 

2 kommentarer:

Ylva sa...

Vi ska ha honom på besök på skolan. Jag kanske ska läsa boken innan?

Bokomaten.. sa...

Åh, men det är väl en bra idé! Den är otroligt snabb- och lättläst så kör på du bara, om du får tag i den.