måndag 26 oktober 2015

Två mycket bra rysare för mellanåldern

Idag tänkte jag tips om två olika men ändå ganska lika böcker på en gång! Båda riktar sig till mellanåldern, båda är utkomna på Idus förlag, båda har lite rysligt tema men det ena är mer av en deckare och den andra an klassisk spökhistoria.

Dolda teckenFörst ut är Dolda tecken av Emma Askling som även skrivit ”Det övergivna huset”. Det är en bok i Ingelin Angerborns stil och tror också att det här kan tilltala samma läsare.

Vi lär känna Fabian som ska tillbringa sportlovet med sina föräldrar och Julia som går i hans klass. Han kan inte riktigt förstå varför hans föräldrar har bjudit med henne då de inte är särskilt bra kompisar, ja, det är till och med så att de knappt känner varandra. Allt som veckan går blir de dock bättre och bättre vänner och det som framför allt binder samman dem är att båda efter några dagar inser att det är något som inte står rät till i huset.

Huset har Fabians familj ärvt efter en avlägsen släkting. Det är i stort behov av renovering men ligger precis vid havet. Över allt i huset börjar det dyka upp fredstecken och Fabians föräldrar tror att det är han eller Julia som ritat dem. En urgammal radio börjar plötsligt låta, trots att den saknar batteri, och dessutom låter rösten i radion konstigt gammeldags. Den pratar om ett krig i Finland. Men det är väl inte krig i Finland nu, eller? Fabian och Julia forskar lite kring husets historia och får veta att det var barnhem en kort tid under andra världskriget åt Finska flyktingbarn.. kan det vara så att huset försöker säga dem något?

Ni hör ju? Det enda är möjligtvis att språket är lite.. enklare? Inte flyter på riktigt lika väl som i Angerborns böcker? Men det är minimalt. Det här kommer att passa som hand i handske på flera av mina elever och även jag gillar det skarpt. Speciellt tycker jag om att Askling plockar upp Finska vinterkriget och refererar till det flera gånger i boken, för et är verkligen en del av vår historia som nästan ingen känner till känns det som. Det vävs in på ett väldigt naturligt sätt så att det blir avgörande för handlingen att få veta vad det var som hände e där viktiga åren. Dessutom blir det väldigt spännande och kopplingarna till historien ger boken både lite mer tyngd och gör att den sticker av lite mot en del annat i genren. Kul.

Voodookvinnans hemlighet
Den andra Boken jag tänkte tipsa om är Voodookvinnans hemlighet av Åsa Öhnell. Detta är femte delen i Öhnells serie KlaraBella-deckarna. En serie för de som lämnat LasseMaja-åldern och kanske hellre läser Anna Janssons böcker om Emil Wern, Dalslandsdeckarna eller kanske Lena Lillestes Tomy & Flisen-böcker. Detta hamnar någonstans mellan Emil Wern och Tommy & Flisen i ålder och svårighet tänker jag, fast jag tror att det går rätt väl hem på hela ”mellanstadiet”.

I Voodookvinnans hemlighet så vinner Klara en resa till Karibien för hela familjen och Bellas familj som har det lite bättre ställt ekonomiskt bestämmer sig för att följa med de också. Väl framme så tycker dock Klara att alla börjar uppföra sig konstigt. Det händer mystiska saker på hotellet som att folk blir förgiftade och poolen fylls av grodor! Och trots att de bor på ett lyxhotell så verkar ingen vara nöjd, alla vill mycket hellre hänga på grannhotellet där alla är otrevliga men det finns ett vattenfall i poolen… Vilar det en förbannelse över hotellet som kyparen verkar tro? Är det Voodookvinnan nere på stranden som förhäxat alla? Utan att riktigt planera det så dras både Klara och Bella in i mysteriet och bestämmer sig för att ta reda på vad det är som verkligen ligger bakom.

Alltså, detta är så himla bra och lättläst och spännande och kan passa både de som gillar deckare och de som gillar mysrysligheter. Dessutom blir det lite vardagsliv och snack om kompisar och killar. Dessutom är den snygg, eller hur?


Detta är första KlaraBella-deckaren jag läser men om de andra är lika bra så tror jag att de kan vara en succé i mellanåldern. De är inte för otäcka heller, även om det händer en hel del, så de passar ju även unga läsare som kommit lite längre i läsningen. Tumme upp!

Inga kommentarer: