onsdag 28 oktober 2015

Främlingar på ett tåg av Patricia Highsmith

Främlingar på ett tågNär jag var liten så var jag filmnörd av rang. Jag kilade ofta iväg till filmklubben och såg gamla klassiker och mer moderna från icke engelsktalande länder. Ev av de filmer som gjorde störst intryck på mig är faktiskt Hitchcocks filmatisering av den här boken. Jag visste faktiskt inte ens om att den filmen byggde å en bok förrän helt nyligen. När jag nu vet att det är Highsmith som ligger bakom så kan jag onekligen se det. För det är en mästerlig psykologisk thriller som gränsar till skräckhistoria. Jag minns framför allt scenen på tåget, då Charley Bruno föreslår för Guy Haines att de ska byta mord. Criss cross. Vi byter. Det är bara det att Guy Haines inte alls vill mörda någon och heller inte få någon mördad. Men vad bryr sig den halv galne Bruno om det, som mycket tydligt i boken inte bara får en fixering utan även en mycket komplicerad förälskelse i Haines. Han förnekar det för sig själv, men han hänger upp hela sitt liv på sin beundran av Haines och allt han står för.

Filmen förenklar mycket även om jag anser att den är ett mästerverk som jag tyvärr inte har sett sedan då någon gång (kan det vara 20 år sedan i alla fall?) och mycket väl kan komma ihåg fel.
I boken känner man riktigt hur instängd och trängd Haines blir då han mer eller mindre drivs till vanvett av situationen han hamnar i. Det Bruno föreslår är alltså att han ska mörda Haines fru åt honom, om Guy i sin tur mördar Brunos far. Det är det perfekta brottet då ingen av dem känner varandra sedan tidigare och helt saknar motiv. Det blir därmed omöjligt att spåra morden tillbaka till dem. Och det skulle kanske ha fungerat om Guy Haines hade gått med på saken och Bruno sedan hade kunnat hålla sig borta. Men Brunos beundrar av Haines gör att han börjar förfölja honom och terroriserar honom tills han tillslut går med på mordet. Det är bara det att Bruno inte kan släppa honom ens efter det. Han pratar med vänner till honom, bjuder in sig på fest hos honom och utpressar i princip Haines till att bli hans vän. Och då finns det plötsligt en koppling mellan dem. Plus att två mord på kort tid i samma krets uppenbart framstår som misstänkt.

Åh, vad det är bra. Och så fruktansvärt otäckt. Hur den stackars mannen bara gjorde misstaget att åka med fel tåg. Och sedan naturligtvis att inte ta kontakt med myndigheterna så fort han fick veta hur  det låg till, men han insåg ju att det inte såg bra ut för honom.

Highsmith förtjänar verkligen klassikerstatus för herre jösses vad spännande det här fortfarande är. Och så annorlunda mot mycket inom deckargenren. Jag skulle just som sagt säga att det här snarare ligger någonstans i gränslandet psykologisk thriller/deckare/rysare. Oavsett så väl värt att publiceras igen!

Inga kommentarer: