måndag 23 februari 2015

Ett eget rum av Virginia Woolf

Ett eget rumJag läste denna bok för säkert 15-20 år sedan förra gången. Då på engelska så jag gissar att det snarare var 15 är 20 år sedan. Detta under min mest Woolf-vurmande period. Jag minns den som väldigt bra och engagerande men jag minns den inte alls som så här modern! När jag nu läser om den i svensk översättning inser jag att mycket av det Woolf pratar om är aktuellt än idag men också att många av hennes förhoppningar och förutsägelser har slagit in. Tänk att vi fortfarande 2015 bedömer intresse för sport som på något sätt tyngre och viktigare än intresse för estetik och mode.

En annan sak jag tänker på är också att jag minns det som att Woolf pratar mycket mer om förutsättningarna för att lyckas som kvinnlig författare, mer som ett stridstal, men istället går hon igenom litteraturhistoriens kvinnor i ganska stor utsträckning. Detta trots att hon inledningsvis säger att det just är vad hon inte tänker göra. Men genom alla exempel kommer hon också fram till uppenbara förklaringar och förutsättningar. Det tycks självklart att en person utan medel, utbildning, utrymme eller tid inte kommer att briljera litterärt lika väl som någon mer bemedlad. För oss tycks det i alla fall självklart. Även om förutsättningarna i stort fortfarande stämmer för många. Många kvinnor har inte en plats att sitta och skriva på. Än mindre tiden mellan tvätt, jobb, barnavlande, mat, räkningar mm.

På Woolfs tid talade flera män om att kvinnor inte var lika lämpade som män att dikta ”för då hade vi sett fler kvinnliga författare”. Genom sina exempel visar Woolf på varför det verkligen är så. I ett mycket målande exempel hittar hon på en syster till Shakespeare som säkert föddes med samma talang men som kvävdes av sin samtid.

Samma argument används också för att hävda att det var män som pengar och utbildning som klart hade mest talang eftersom historien visat att det varit främst män med pengar som gett ut litteratur... Lika korkat detta naturligtvis.  


På det hela taget så måste jag säga att Woolf text är skrämmande läsvärd, inte bara som historisk och väldigt välformulerad text utan också för sitt innehåll. Tänk om Woolf kommit tillbaka til vår tid. Så glad hon skulle ha blivit över allt som hänt, men samtidigt så nedslagen över att hon enkelt skulle kunna författa en ny text. Eller ett efterord om man vill. 

Denna utgåva innehåller även texterna "Att inte kunna grekiska" och "Hur skall man läsa en bok?" av vilka jag tycker att den senare definitivt är roligast att läsa. Och andemeningen är verkligen något som fungerar i alla tider. Läs! Läs för din egen skull! Strunta i konventionerna, läs det du själv vill läsa! Läs av lust, läs av intresse, läs att kärlek till litteraturen och av nöje. Även om Woolf naturligtvis också värderar och mäter alla texter med samma mått och inte är så lite kritisk. 

Inga kommentarer: