onsdag 7 januari 2015

Världens viktigaste kyss av David Levithan

Världens viktigaste kyssVärldens viktigaste kyss av David Levithan

Levithan har lite nischat sig som queer-författare. Ofta lägger han ett queer-perspektiv, stort eller litet) på sina berättelser och det uppskattas ju verkligen eftersom det inte sticker ut som den vanligaste ungdomslitteraturen annars. Ibland, som i ”En bit av mig fattas” råkar bara en av flera huvudpersoner vara homosexuell, ibland, som i den här boken, så dominerar det totalt hela berättelsen. För detta är mer en bok om att vara homosexuell eller på annat sätt avvikande i USA än det är en bok om några enskilda karaktärer.

Hela boken berättas ur ett utifrånperspektiv. Den äldre, döda generationen tittar ner på de som är unga i USA idag och vill så gärna förmedla hopp och hjälpa och stötta men vet att de inte går. Det är ur deras synvinkel historien spelas upp. De som berättar om sina erfarenheter i förhållande till de unga karaktärerna i boken. Som vill säga att de förstår att det är jobbigt men att alla de som dog i aids på 80-talet ser ner på dem från himlen och hejar på.

Ärligt talat blir de här berättarrösterna ganska irriterande tillslut för de stoppar upp handlingen. Det blir filosofiskt och fint, men det som i början känns som en inledning drar ut och fortsätter så att man efter 50 sidor inser att det nog är så boken ska berättas rätt igenom. Och plötsligt är man mitt i utan att den riktigt har börjat. MEN, man vänjer sig även om det tar tid. Jag hade föredragit att ha de där rösterna i början och slutet av boken och kanske som korta kommentarer längs medvägen. De får ta väldigt stor plats vilket gör att man aldrig kommer riktigt nära karaktärerna i boken, faktiskt. Med det sagt är det en intressant berättelse ändå. Och det är ju för himla sorgliga livsöden den skildrar, även om det finns glimtar av ljus också.

Som de killar som titelns syftar på. Craig och Harry försöker slå världsrekord i världens längsta kyss för att visa världen att de finns där och inte tänker försvinna. Det är en protest efter att en av deras vänner blev brutalt misshandlad i en gränd en kväll. De får mycket uppmärksamhet och många protester och folk som kastar ägg på dem, men det är ännu fler som samlas för att visa sitt stöd.

Förutom dessa killar så träffar vi ex Cooper som rymmer hemifrån/slängs ut efter att hans pappa får veta vem han är. Där finns Avery som föddes som homosexuell pojke i en flickas kropp men som haft sin familjs stöd genom hela processen med hormonbehandlingar mm. Där är Ryan, Averys kanske-kärlek och Tareq, killen som blir misshandlad och hamnar på sjukhus. Det är ögonblicksbilder som tillsammans bildar en historia, men inte historien om någon av killarna specifikt utan snarare just historien om homosexuella i USA idag. Förhoppningsvis är det en historia som skulle se mycket annorlunda ut om den här boken skrev om 25 år istället, på samma sätt som den hade varit mångt mycket mörkare 25 år tidigare.

Inga kommentarer: