måndag 5 januari 2015

Svart humor på Troppers vis

Plan B (häftad)Plan B av Jonathan Tropper

Att läsa Tropper brukar alltid vara en välbehövlig paus mellan andra titlar. En möjlighet att skratta och slappna av och bara ta in lite svart feelgood humor, om det nu finns ett sådant uttryck? Svart feelgood? För det är onekligen mörk humor men oftast med en värme som lyser igenom allt. Så även i denna roman, Troppers debut, som kommer på svenska först nu.

För att sammanfatta direkt. Detta är onekligen en underhållande och rolig bok, men inte Troppers bästa. Hade detta varit den första bok jag läste av honom så hade jag förmodligen inte sedan slukat allt annat han skrivit så som jag gjort efter att ha läst Konsten att tala med en änkling och flera andra. Med det sagt är jag inte besviken. Allt Tropperskt finns där. Misslyckade karaktärer som liksom är lyckade ändå. Känslan av att allt ordnar sig även om allt når botten flera gånger om innan dess. Och den otroligt praktiska egenskapen att kunna skratta åt allt elände. För även om alla är karaktärer som Tropper bara har hittat på så känns det som att han skrattar tillsammans med dem, det blir aldrig lyteskomik eller nedlåtande.

Handlingen är enkel och man kan riktigt se hur lätt det här är att pitcha på ett förlag. Handlingen kretsar kring fem vänner som känt varandra sedan collage. Precis som i alla framgångsrika TV-serier och såpor har flera av dem haft ihop det vid något tillfälle och några är kära i någon av de andra, allt ytterst obesvarat eller i alla fall olyckligt. Nu, många år senare så har de alla sina egna liv och karriärer men ses ändå då och då. Bäst har det gått för Jack som är filmstjärna i Hollywood. Tänk Keanu Reeves när han var som störst, typ. Det är också han som det går allra sämst för. I media kan kompisarna läsa om Jacks missbruk och när han dyker upp på en av vännernas födelsedagsfest, stenhög, och raserar hela stället, så bestämmer de sig för att de måste göra något. Efter en misslyckad ”intervention” så bestämmer de sig för att kidnappa honom och hålla honom fången tills drogerna lämnat blodet. Och sedan tvinga honom till avgiftning. Men hur kidnappar man en filmstjärna utan att skapa totalt kaos, kalabalik, medieuppbåd och att FBI kopplas in? Svaret är enkelt, det gör man inte.

Och där är boken. Det blir precis så där Tropperskt kul och charmigt som man vant sig vid. Med vissa chauvinistiska inslag visserligen, på ett fåtal ställen. Han är ju inte direkt PK å andra sidan. Och jag gillar et, naturligtvis, men inte lika mycket som hans tidigare böcker på svenska. Tillräckligt för att längta till nästa bok dock. 

1 kommentar:

Anna sa...

En av de böcker jag ser mycket fram emot att läsa i år! Har gillat de av Troppers böcker jag läst hittills väldigt mycket. Tycker att etiketten svart feelgood var bra!