onsdag 14 januari 2015

Musik, romantik och fullständig tragedi i Auschwitz skugga

Hanna Mendels chansHanna Mendels chans av Suzy Zail

En av de ungdomsböcker som kom i höstas som jag blev sugen på men som jag inte hunnit läsa förrän nu var just den här. Böcker som utspelar sig under andra världskriget och som handlar om hur vanliga människor hade det är det alltid stor efterfrågan på. Dels av intresse och dels för att det är något man alltid läser om i skolan. Detta är ett välkommet tillskott för det är en engagerande berättelse!

Hanna Mendel är 15 år och drömmer om att bli stor konsertpianist när hon skickas till Auschwitz tillsammans med hela sin familj. Ingen av dem anar egentligen vad det är som är på väg att hända. Det enda de har fått veta är att gettot de bor i ska utrymmas och de ska packa kläder för tre dagar för att skickas till arbetsläger. Redan första dagen separeras Hanna, hennes syster och deras mor från deras pappa och de får inte veta vad som hänt honom. Mamman blir allt mer tokig och sinnesförvirrad och det är upp till Hanna och hennes syster Erika att försöka få alla att överleva. För snart blir de varse om att det inte är något vanligt arbetsläger. De tvingas gå i trasor och blir rakade från topp till tå. Sedan får se slita hårt för endast lite smutsigt vatten och mögligt bröd till mat. Hanna får en chans till ytterligare en matranson när lägerchefen söker en pianist för att vara redo att spela för gäster och familj hemma hos honom. Hanna blir utvald under hård konkurrens och sedan börjar ett märkligt liv. Dagarna i ända lever hon i ständig skräck för att förarga eller göra fel. Då och då försöker hon stjäla till sig ett potatisskal eller slicka av en tallrik innan den går i disken. Allt för att överleva. I huset finns också lägerchefens son, Karl. Till en början verkar han lika förfärlig som sin far men snart upptäcker Hanna att han döljer något. Hyser han andra sympatier än sin far?

Det är otroligt spännande! Fruktansvärt, sorgligt, massor av dramatik och även en dos romantik för att det ska finnas lite hopp i allt elände. Zail skildrar brutalt hur hennes far och många med honom hade det i arbetslägrena. Hur man kunde skjutas på fläcken om man snubblade till eller råkade svara fel vid något tillfälle. Hur brännugnarna gick varma varje dag för att bränna upp alla döda kroppar. Det är otroligt hemskt, men då Hanna lever i förnekelse och även får en chans till en något bättre tid i lägret så förskonas vi från det värsta utan får mer veta i periferin hur det kunde gå.


Jag hoppas och tror att Zails bok kommer att hitta många läsare och jag för min del kommer i alla fall att rekommendera den i första bästa bokprat. Dessutom är här massor av musikreferenser vilket jag verkligen uppskattar. Mitt i allt elände finns ändå Chopin och Schumann och tur är väl det.

1 kommentar:

Lena sa...

Åh, denna bok låter verkligen läsvärd.