torsdag 16 oktober 2014

Snusk och kram

Lite mer än en kram (kartonnage)
Lite mer än en kram av Mårten Melin

Ingen i bibliotekssvängen kan väl ha missat den enorma debatt som har rått i spåren av den här boken. Framför allt är det på maillistan BIBLIST som åsikterna har rullat fram och tillbaka. Hur snuskigt får det bli i barnböcker egentligen? Och naturligtvis har man kopplat diskussionerna bakåt till Hans-Eric Hellbergs böcker Puss och Kram. Det är ju inte första gången barnböcker kommer upp till debatt. Jag tror heller inte att det är en slump att Melin döpt sin bok till ”Lite mer än en kram”…

Böckerna är klassade som Hcg, dvs mellanåldern, dvs 9-12 år. Fast bokens huvudperson är 13, vilket kan vara viktigt att komma ihåg. Det kan också vara bra att tänka på hur stor skillnad det är på en 9-åring och en 12-åring när man läser och att bara för att en bok är Hcg-klassad så behöver den inte rikta sig till hela det åldersspannet.
För herregud, vad mycket snusk det är i den här boken! EL James skulle rodna! Jag tänkte tillslut att det kanske kunde vara dags att se vad det var så himla mycket snack om. Och jag förstår varför. För et går inte en sida utan att det runkas, plockas fram både det ena och det andra, visas bröst och hånglas.

Bokens huvudperson heter Manne och är 13 år gammal. Hans storasyrra har blivit kompis med en ny tjej på skolan, Amanda, som är två år äldre än Manne. Amanda är den pådrivande och också den som tar initiativet till vad som blir ett hemligt… ja, någonting. För ett förhållande hinner det aldrig riktigt bli. Dessutom är ju Amanda äldre, de får absolut inte lov att berätta något för någon. Om några veckor fyller Amanda 15 år och då blir det de håller på med (petting?) olagligt.

Det är mest en väldig massa runkande hit och dit i den här boken och jag förstår verkligen att en 12-åring kan tycka att det här är himla spännande. Och mer lättläst än grottbjörnens folk. Och definitivt mer på deras nivå. Och bättre. Däremot blir det minst sagt lite småtråkigt att läsa som vuxen som inte tycker att det är fullt lika spännande att kompisen tittar på nakenbiler på mobilen eller fundera över vem av tjejerna på stranden som har störst bröst. Men det är snabbläst. Summa summarum så förstår jag verkligen vad debatten handlar om, men det är ändå lite oskyldigt för de väntar trots allt. Och bara för att man läser om något så betyder ju inte det att mantänker göra det. Tvärtom. Och det skrivs ju nästan aldrig något sådant här i ungdomsböcker (och aldrig i barnböcker) så jag antar att det fyller en funktion. Men det är ändå definitivit för snusket man läser den här boken, för så där jättemycket handling utöver det är det inte. 

4 kommentarer:

Johanna L sa...

Jag håller SÅ med om den här reccen. För mig som vuxen var det en ganska tråkig Melin-bok (alltså jag gillar jämt hans böcker, menar jag, det är grundkänslan) för den var så hångelfokuserad. Det är mkt tydligt i den här att jag / vi inte är främsta målgruppen.

Bokomaten sa...

Ja, grundinställningen är ju att man älskar allt Melin gör. Det här var dock i tråkigaste laget. Skulle dock snabbt kunna bli den mest lästa boken i hela katalogen om ryktet gick i 6:an här....

Ylva sa...

Åh, nej, nu fick jag ju veta hur det går. Jag som väntar på att de ska ligga. Fast det gör inte så mycket att du spoilar. Ska inte rekommendera den till nioåringar, men från kanske elva och uppåt.

Bokomaten.. sa...

Hahaha, jag säger ju inte PRECIS hur det slutar.=) Och nej, en 9-åring skulle jag nog tycka att det var väl magstarkt att ge den här boken, men våra 5:or tycker den är dödsspännande!=)