måndag 27 oktober 2014

Hemsökta slott och herresäten!

Mystik på svenska slott : Nutida spökupplevelserMystik på svenska slott : Nutida spökupplevelser av Amelie Ehrensvärd Cardell, Susanne Martinelle

Minns ni den här boken? Oj, vad mycket man kan skriva om den nu när jag har läst! De båda författarna har verkligen gjort ett gediget arbete och gått igenom en ansenlig mängd slott i Sverige, tagit bilder, gjort intervjuer och research. Naturligtvis tycker jag att det är mest spännande att läsa om de slott som ligger i Skåne, men även Kungliga slottet är ju t exempel ganska intressant. För inte är det bara en massa mördade kungar som går igen där inte!

Ehrensvärd Cardell och Martinelle lyckas dessutom skriva ner väldigt mycket historia om såväl slotten som bygden runt om kring. Det ger liksom sig själv när man först beskriver husens historia och sedan vilka det är man tror går igen i byggnaderna och vad som hände dem. Ärligt talat blir det minst lika intressant, om inte mer, än de berättelser om sentida upplevelser av att ha sett/hört/känt deras närvaro.

Det är heller inte bara rena spökhistorier om Vita fruar och annat som listas här. Det är också ovanligt ofta det finns personer på slotten, mostrar och farbröder, som haft olika förmågor och det här blir även deras historia. Kvinnor som kunnat ana när någon varit i fara, män som kunnat känna av när andevärden sökt kontakt. Personer som spått in i framtiden.

Det blir onekligen spännande. Och som Ebbe Schöön (som ju är etnolog) säger i sitt efterord, det är ett otroligt spännande tidsdokument då man ofta har 3:e-handskällor eller 4:e-handskällor att tillgå är det gäller sådana här historier annars. Någon som anat en närvaro, blir efter att historien återberättats 100 gånger till att ett fullt synligt spöke har visat sig i all sin prakt.

Det finns tillfällen då jag blir lite skeptisk. Jag tycker ju att det är roligt att läsa om spöken och annat läbbigt, men jag TROR ju inte att det är så att 20 % av oss har ett mer ”utvecklat sinne” och kommunicerar med andevärlden. För jag tror inte på en andevärld. Och detta att avfärda skeptiker med ”det finns mycket vetenskapen inte kan förklara” känns lite mossigt. Men att det är roligt att läsa de olika efterorden. Dels Schööns  text, men även framför allt den teoretiska fysikern Ulf Danielssons efterord och även professorn i parapsykologi Etzel Cardeñas text. Jag tillhör de som varit ordentligt skeptisk till Cardeña, men här får jag vika mig. Han är inte dum. Och visst finns det en poäng i att forska på det oförklarliga! Annars blir det ju aldrig förklarat!


Jag tror även att det kan vara spännande att läsa en del av de här texterna innan eller efter att man besökt något av de gamla slotten. Däremot kan jag ju säga att jag håller mig långt från visst ställen som verkar mer hemsökta än andra, och det var nog tur att jag inte kände till alla ruskigheter när vi sov över på Kronovall för några år sedan.

3 kommentarer:

johannasdeckarhorna sa...

Låter verkligen som en spännande bok! :)

Bokdetektiven sa...

Oh låter lovande! Men ibland är det kanske tur att en inte tror på spöken, eftersom det skulle förklara alldeles för mycket......... ;) /Kriss

Bokomaten sa...

Haha, eller hur, Bokdetektiven. Finns tillräckligt att bli skrämd av ändå.
Johannas deckarhörna: Man ska nog läsa lite i taget, då blir det bäst. Ett slott åt gången liksom.