Minns ni den här boken? Oj, vad mycket man kan skriva om den
nu när jag har läst! De båda författarna har verkligen gjort ett gediget arbete
och gått igenom en ansenlig mängd slott i Sverige, tagit bilder, gjort
intervjuer och research. Naturligtvis tycker jag att det är mest spännande att
läsa om de slott som ligger i Skåne, men även Kungliga slottet är ju t exempel
ganska intressant. För inte är det bara en massa mördade kungar som går igen
där inte!
Ehrensvärd Cardell och Martinelle lyckas dessutom skriva ner
väldigt mycket historia om såväl slotten som bygden runt om kring. Det ger
liksom sig själv när man först beskriver husens historia och sedan vilka det är
man tror går igen i byggnaderna och vad som hände dem. Ärligt talat blir det
minst lika intressant, om inte mer, än de berättelser om sentida upplevelser av
att ha sett/hört/känt deras närvaro.
Det är heller inte bara rena spökhistorier om Vita fruar och
annat som listas här. Det är också ovanligt ofta det finns personer på slotten,
mostrar och farbröder, som haft olika förmågor och det här blir även deras
historia. Kvinnor som kunnat ana när någon varit i fara, män som kunnat känna
av när andevärden sökt kontakt. Personer som spått in i framtiden.
Det blir onekligen spännande. Och som Ebbe Schöön (som ju är
etnolog) säger i sitt efterord, det är ett otroligt spännande tidsdokument då
man ofta har 3:e-handskällor eller 4:e-handskällor att tillgå är det gäller
sådana här historier annars. Någon som anat en närvaro, blir efter att
historien återberättats 100 gånger till att ett fullt synligt spöke har visat
sig i all sin prakt.
Det finns tillfällen då jag blir lite skeptisk. Jag tycker
ju att det är roligt att läsa om spöken och annat läbbigt, men jag TROR ju inte
att det är så att 20 % av oss har ett mer ”utvecklat sinne” och kommunicerar
med andevärlden. För jag tror inte på en andevärld. Och detta att avfärda
skeptiker med ”det finns mycket vetenskapen inte kan förklara” känns lite mossigt.
Men att det är roligt att läsa de olika efterorden. Dels Schööns text, men även framför allt den teoretiska
fysikern Ulf Danielssons efterord och även professorn i parapsykologi Etzel
Cardeñas text. Jag tillhör de som varit ordentligt skeptisk till Cardeña, men
här får jag vika mig. Han är inte dum. Och visst finns det en poäng i att
forska på det oförklarliga! Annars blir det ju aldrig förklarat!
Jag tror även att det kan vara spännande att läsa en del av
de här texterna innan eller efter att man besökt något av de gamla slotten.
Däremot kan jag ju säga att jag håller mig långt från visst ställen som verkar
mer hemsökta än andra, och det var nog tur att jag inte kände till alla
ruskigheter när vi sov över på Kronovall för några år sedan.
3 kommentarer:
Låter verkligen som en spännande bok! :)
Oh låter lovande! Men ibland är det kanske tur att en inte tror på spöken, eftersom det skulle förklara alldeles för mycket......... ;) /Kriss
Haha, eller hur, Bokdetektiven. Finns tillräckligt att bli skrämd av ändå.
Johannas deckarhörna: Man ska nog läsa lite i taget, då blir det bäst. Ett slott åt gången liksom.
Skicka en kommentar