torsdag 29 maj 2014

Slukarålderns egen superstjärna släpper nytt om teaterspöken

Hjärta av damm (kartonnage)Hjärta av Damm av Ingelin Angerborn

Det är något visst med böcker, och framför allt spökhistorier, som utspelar sig på teatern. Angerborn nämner det själv någonstans i den här boken, det är något med miljön som lockar fram tankar på gastar och övernaturligheter. Det förekommer ju också massor med skrock kopplat till teaterbyggnader och pjäser, bl a får man inte lov att vissla inne på en teater eftersom det betyder otur.

Den här boken utspelar sig dessutom under höstlovet, eller november lovet som det också kallas trots att det brukar vara sista veckan i oktober. Halloweenveckan. Bella har anmält sig till en teaterkurs och på slutet ska de sätta upp en pjäs för alla föräldrar och vänner som har lust att komma och titta. Veckan ska avslutas med en Halloween-fest och dagen där på ska de ha sin föreställning. De skulle vara 13 barn mellan 8 och 12 år gamla men en av tjejerna, Rebecka, hon dyker aldrig upp. Dessutom händer det konstiga saker på teatern hela veckan. Någon mixtrar med ljuset, det bankar i dörrarna och en Ipad som teaterledaren Miriam har med sig börjar plötsligt att låta jättekonstigt. Miriam och den andra dramapedagogen Roland berättar att det sägs att det inffs ett spöke på teatern. Inte för att de tror på det, det sägs ju att det spökar på alla teatrar. Bella är dock inte så säker. Tillsammans med sina nyfunna vänner Shirin och Hilding (som dessutom råkar vara himla snygg) så försöker de ta reda på vad det är som ligger bakom. Är det teaterspöket? I så fall vem? Eller är det den gamla teaterdirektören som försvann under mystiska omständigheter för länge sedan? Eller är det kanske Roland? Vart försvinner han hela tiden? Eller är det Nellie, en av de andra tjejerna på kursen, som blänger konstigt på Bella och jämnt är så himla sur.


Angerborn är en supertjärna vid det här laget för barn och ungdomar mellan säg 9-13 år. Varje gång hon släpper en ny bok så blir det panik bland barnen på skolan, de MÅSTE LÄSA. Och det här är ju verkligen inget undantag. Det finns faktiskt barn som inte gillar hennes böcker, jag lovar, men de är försvinnande få. Jag blir lika förvånad varje gång. Dessutom är det verkligen bra berättelser. Jag tycker nog inte att det här slår mina favoriter i samlingen, ”För alltid…” och ”Rum 213”, men teater, spöken, en tragisk historia i det förflutna och lite kärlek är ju en kombination som inte kan annat än slå väl ut. Lite dåligt tajmat att den kom till sommarlovet och inte novemberlovet bara. Inte för att det kommer göra någon skillnad för de som vill läsa. De kommer att sluka ändå.

Inga kommentarer: