måndag 21 oktober 2013

Kärlek, vänskap, hat

av Alice Munro

Det vilar en melankolisk ton över alla Munros noveller i den här boken. Ändå är det inte en bok jag känner mig nedslagen av att läsa, tvärtom. Nio noveller om relationer av olika slag. Flera utifrån kvinnornas perspektiv, men inte alla. De flesta har heller inte en helt positiv utgång men faktiskt, även då, kan i alla fall jag bli lite upplyft av det jag läser. Vad vi klarar av och klarar oss igenom som människor! Vi är verkligen överlevare, många av oss. Och att allas liv ser inge likadana ut. Alla träffar inte drömprinsen men kanske någon som man kan trivas med. 

Jag har tänkt att noveller skulle passa mig perfekt nu när jag är föräldraledig och pocketen gör att lästiden är lite mer.. sporadisk.. På sätt och vis stämmer det, men på ett annat sätt så är det faktiskt precis tvärt om.. Det tar ett tag innan jag kommer in i en berättelse när jag blir avbruten hela tiden och då hinner historien ibland nästan ta slut när jag väl kommer in i den och hade novellerna varit sämre eller inte lika fångande som de här så hade jag nog inte alls fått så mycket ut av läsningen. Dessa är dock otroligt fängslande. Det är inte alltid jag kan peka på något speciellt men jag kan få en känsla, ett lugn av att läsa. En värme och en ro i kroppen som är en oerhört skön känsla att ha. 

Det är lätt att tänka att de här berättelserna kommer att vara ingå i alla samlingar med korta historier som är obligatoriska på Engelska-kurserna på universitetet.  Jag kan absolut inte säga varför men jag kommer att tänka på The Ballad of the Sad Café av Carson McCullers som jag läste för 10-15 år sedan, just när jag pluggade engelska. Förmodligen för att riktigt bra novellförfattare inte växer på träd och för att jag tror att jag fick samma känsla av att läsa den. 

Jag förstår verkligen att Munro fick nobelpriset. Det här är beroendeframkallande litteratur. Bara den där känslan av lugn och ro är värd att läsa henne för. Jag är glad att jag har mer av henne i hyllan.

1 kommentar:

Eli sa...

Åh, jag måste verkligen läsa en Munro snart.. Vet inte hur länge jag har haft "Dear Life" liggandes i läshögen..