måndag 9 september 2013

En kryssningsdeckare och uppåt igen för Dunn

To Davy Jones Below (Daisy Dalrymple, #9)
To Davy Jones below av Carola Dunn

Så där ja! I förra boken om Daisy, journalist i 20-talets England men med fallenhet för att trilla in i diverse mordhistorier, så tyckte jag att Dunn börjat gå lite på sparlåga. Fortfarande spännande men boken kändes lite som en mellanbok. Här är hon tillbaka igen i riktig Christie-anda. Nu börjar det likna något igen! Daisy och Alec Fletcher, kriminalare på Scotland Yard, har nu äntligen gift sig! Något som stökas undan ganska hastigt i början av boken då det är en relativt liten affär, även om de får hjälp med festen efteråt av rika amerikanska kontakter... Bröllopsresan går även den till Amerika, något Alecs chef och Daisys vän Arbuckle kokar ihop tillsammans. Väl på plats ska Alec göra lite polisarbete och Daisy träffa sin chefredaktör för tidningen hon skritit en del artiklar för. Resan dit blir dock med ett kryssningsfartig och även Disys vän Petrie med fru Gloria (Arbuckes dotter) ska åka med. En stor affär med andra ord och dessutom följer Arbuckles vän Gotobed med på resan. Vad de inte räknat med är att även Gotobed tar med en ung fru... Hastigt och lustigt har han nämligen gått och gift sig med en baletthoppa av första klass! En riktigt golddigger, tycker Arbuckle.
To Davy Jones Below (Daisy Dalrymple, #9)
Naturligtvis sker ett mord på båten, ett ytterst oförklarligt sådant och Gotobed blir misstänkt. Till råga på allt så blåser det upp till storm och nästan alla blir sängliggande, inklusive Alec, i en förskräcklig sjösjuka som gör det allt svårare att utreda vad som hänt. 

To Davy Jones Below (Daisy Dalrymple, #9)Det här är en ordentlig "who done it" som påminner om "Döden på Nilen" och andra Christie-klassiker. Naturligtvis inte riktigt på hennes nivå, men ändå rackarns så spännande! Och ingenstans att ta vägen! Att det är ganska utstuderade karaktärer och att man räknar ut någerlunda snabbt hur det hänger ihop gör inte så mycket. Det hör liksom till genren lite. Hur som helst så känns det som att Dunn kommit igen lite och fått förnyad energi! Dessutom tror jag mig ha en liten svaghet för "kryssningsmord". Begränsat antal människor på begränsad yta. Klart det blir spänningar då!

Som vanligt har den här boken kommit i flera upplagor. Alla snygga. Bäst gillar jag nog den sista här med det stora fartyget på, men det är den första som står i min bokhylla 

Inga kommentarer: