torsdag 14 februari 2013

En kärleksförklaring till den stereotypa bibliotekarien

Kod 400 (häftad)Vad passar bättre så här på Alla hjärtans dag än lite bibliotekskärlek?

Kod 400 av Sophie Divry

Har du någonsin undrat vad referensbibliotekarien på ditt lokala bibliotek egentligen tänker om alla besökare och världen runt omkring när hon sitter där bakom sin disk, längst in i biblioteket? Inte? Sophie Divry presenterar i alla fall sin teori här. I en ca 90-sidig monolog berättar bibliotekarien på geografiavdelningen i källaren på ett franskt bibliotek för en besökare om halva sitt liv och alla sina åsikter om sakernas tillstånd. Besökaren har råkat bli inlåst över natten och upptäcks av bibliotekarien när hon kommer tidigt på morgonen för att ställa i ordning innan öppnandet. Med stor passion och bensäkra åsikter delar hon med sig av sin egen historia, tankar om Dewey decimal system och de tragiska låntagare som brukar komma till biblioteket. Allra mest berättar hon om en särskild låntagare, med en exceptionellt vacker nacke, men också om stammisarna som hon både ömmar för och vill ta hand om, samtidigt som hon tycker synd om dem och delvis föraktar dem. ”Ja, så värst intelligenta är de inte, men de måste ju ta vägen någonstans och vad skulle de stackarna ta sig till om biblioteket var stängt!” deklamerar hon, fast inte med så många ord.

Här finns annars en hel drös helt fantastiska citat men tyvärr hade jag inte någon penna tillgänglig när jag läste så har inte skrivit ner några av dem. Den här bibliotekarien drar sig dock inte för att låta sin vassa tunga att vara precis hur nedlåtande och kategorisk som helst och det blir riktigt roligt emellanåt, även om man inte håller med. Bara för att hon är så konsekvent liksom. Samtidigt som hon ena stunden riktar skarp, skarp kritik mot Dewey och i nästa vurmar med en förälskadtonårings iver för systemet.

Det är en kärleksförklaring till bitska och småsura damer och bibliotek och de som driver dem med en aldrig sviktande pliktkänsla. Samtidigt som det är en parodi på stereotypen av den tillknäppta bibliotekarien som hamnat på glasberget. Vem kan stå emot det, liksom? Tack Sekwa för att ni översatte det här!

2 kommentarer:

Jenny B sa...

Haha, vad bra den låter! Den måste jag läsa. :) Heja Sekwa!

Bokomaten.. sa...

Ja, verkligen! Sekwa är verkligen ett av mina favoritförlag. De har verkligen lyckats profilera sig på ett positivt sätt!