tisdag 29 januari 2013

Just another day for you and me in Paradise...

Dantes Gudomliga Komedi: Paradiset och sammanfattning

Dantes Paradis verkar faktiskt vara ett lite tråkigt ställe.. Om det var mycket latinska hälsningssånger i SKärselden så är det ingenting emot Paradiset. Det är nödvändigtvis inte jättesvårt eller tråkigt att läsa alltid, men det verkar inte vara ett superkul ställe att hänga på... Det är en massa ljussken som sjunger och den ena hyllningen efter den andra till Beatrice och hennes skönhet och dygd. Hon måste ju verkligen vara sinnebilden för en kvinna satt på pidestal. En del av de komplimanger Dante ger henne i sin skrift är helt galet överväldigande och jag tänker mer än en gång att det nog inte kan ha varit så himla roligt att vara Dantes fru.. För han gifte sig ju aldrig med Beatrice utan med en kvinna som han blev förlovad med som 12-åring.


Det andra som slår mig när jag läser Paradiset och som jag tänkt på vid ett antal tillfällen tidigare är att jag verkligen förstår att Dante inte var så särdeles populär hos påven för lika översvallande hyllande som han är mot Beatrice, lika cyniskt bitsk är han mot påvedömet vid ett flertal tillfällen. Det är så att jag bläddrar till det för övrigt ovärderliga appendixet med förklaringar bak i boken flera gånger för att verkligen som om jag förstått rätt. Att det verkligen ÄR påven han menar och jodå.. Fast i rättvisans namn ger han en känga till en hel del andra representanter för kyrkan också samtidigt som han ivrigt framhåller att kyrkan och den rätta tron är enda vägen till frälsning.

Det när han är bitsk och elak som det faktiskt är rätt underhållande att läsa. För även om vi befinner oss i Paradiset så träffar Dante personer och till slut även den högste själv som har åsikter om hur människorna lever sitt liv på jorden. Det är inte lätt att leva rätt under bristande ledning men i slutändan är det alltid upp till den enskilde individen oavsett vilken situation man befinner sig i... Om man aldrig hört talas om kristendomen så kan man ju aldrig höra till den rätta tron men det är tough luck. 

På det hela taget tycker jag att Den Gudomliga komedin faktiskt var lättare att ta sig igenom än jag hade trott. 450 sidor på vers och med ett nästan lika tjockt appendix så trodde jag att det skulle vara fantastiskt svårt men jag insåg att jag faktiskt har ganska mycket mer förförståelse än jag trodde och det hjälpte nog faktiskt. Jag har trots allt läst en del om Florens  och Italiens historia och besökte Dantes hus i Florens för två år sedan: Utan någon förförståelse alls hade det nog varit svårare. Den vinner dessutom på att läsas i lugn och ro i ganska rak följd. Hade nog aldrig klarat det med en liten skrikande bebis t ex. All text är inte nöjesläsning. All text förstår jag faktiskt inte trots att jag läser om och går igenom appendixet och läser om igen, men en hel del text får jag faktiskt ut en del av. Framför allt delarna från helvetet som är en rejäl skräckhistoria! Och killen hade humor, vilket jag inte hade förväntat mig. Och som kanske inte alltid märks i de mest höviska hyllningarna till Beatrice och den rätta tron.

Dantes hem

Dessutom är jag lite överraskad av att Dante har så mycket förbarmande med de flesta syndare. Både i Helvetet och Skärselden och delvis även i diskussioner med folk i Paradiset. Han förstår att världen ser ut som den gör, men tycker det är orättvist att visa straffas och många är de han lovar att skänka en tanke när han återvänder till jorden. Jag har tidigare bara fascinerad sett listorna med namn på folk som han placerat i Helvetet eller Paradiset och tänkt att han gjort som jag skulle ha gjort, dvs placerat de jag tycker illa om i Helvetet och de jag gillar i Paradiset.:) 

Ja, jag är glad att jag tog mig igenom alla tre delarna men det är definitivt inget jag någonsin kommer att göra igen. Om det inte kommer en väldigt annorlunda nyöversättning, vilket ju inte är omöjligt med tanke på att han verkar vara ganska i ropet igen helt plötsligt. 

4 kommentarer:

...med näsan i en bok... sa...

Nu måste du ju läsa Dan Browns bk Inferno när den kommer:)

Bokomaten.. sa...

Ja, jag får nog göra det ändå.=) Har ju dessutom läst på om den lite nu... ska utspela sig rätt mycket i Florens och Italien om jag förstått det hela rätt. Vilket ju känns rätt givet förstås.

Fru E sa...

Imponerande! Jag har aldrig känt mig särskilt sugen på Dante faktiskt, men ditt fina inlägg gjorde mig aningens mer intresserad. :)

Bokomaten.. sa...

Hehe, inte jag heller egentligen. Fast han haft enormt inflytande på den västerländska litteraturen. Det är lite en favorit hos Bokomaken dock och en av de största klassikerna och jag är rätt stolt över att jag faktiskt tog mig igenom alla tre delarna.;)