måndag 21 januari 2013

Christmas at Tiffanys av Karen Swan

Innan jul scoutade jag böcker med jultema allt vad jag kunde för att komma i stämning. Då den här chick-lit-tegelstenen stått i hyllan sedan förra året så passade det ju ganska bra att plocka fram den när jag inte direkt hittade  något annat som passade. Sedan dök det ju upp lite andra titlar, men ur ekonomisk synpunkt är det ju ändå bäst att plocka fram det som redan står i hyllan snarare än att shoppa på sig ännu fler hyllvärmare.. 

Christmas at Tiffanys visade sig dock vara ganska lite av en bok med jultema. Snarare en vanlig chick-lit som delvis ven utspelar sig i jultid. Så här i efterhand var det kanske lite ostrategiskt att ge sig på nära 600 sidor på engelska när årsslutet närmade sig och andra bokbloggare spurtade som den för att hinna läsa så många titlar som möjligt till nyår. Lite ytlig chick-lit var dock ganska lagom för vad hjärnan klarade av i decemberstressen så på det viset vad det ganska skön och avkopplande läsning ändå.

För ytligt och lättsamt är precis vad det är. Inte fullt så mycket som jag först får intryck av när jag börjar läsa tack och lov dock, för jag blev faktiskt lite avskräckt i början när alla karaktärer har storlek noll och fördömande beskådar huvudpersonens förskräckliga garderob som består av reaplagg från FÖRRA ÅRET och inte en klack över 5 cm. 

Boken inleds med att de fyra bästa vännerna Cassie, Anouk, Kelly och Suzy samlas för att fira Cassies och hennes man Gil´s 10-åriga bröllopsdag i Skottland där de bor. Kvällen går dock inte som planerat då Cassie råkar höra ett samtal som uppenbart inte är menat för hennes öron. Det visar sig inte bara att Gil och Cassies bästa vän Wiz har ett hemligt förhållande, Gil är även pappa till Wiz son, Rory. Cassies liv rasar fullständigt samman, men de där ytliga gamla barndomsvännerna kommer till undsättning och drar iväg med Cassie i flygande fläng innan hon ens hinner tänka efter och innan hon vet ordet av sitter hon på ett flyg till NY där Kelly lovar att ta sig an henne. Nu väntar ett år då Cassie ska återuppfinna sig själv. 3 månader i NY hos Kelly, 3 månader i Paris hos Anouk och 3 månader i London och bröllopsfixaren Suzy. Det blir ett omtumlande år då hon försöker komma på vad hon egentligen vill göra med sitt liv och även får uppleva att vara förälskad igen. Dessutom kanske hon inser vem hon borde ha valt att spendera sitt liv med från första början.

Ja, TYPISK chick-lit med andra ord och kanske inte något jag skulle plöja i normala fall, men det är ju allmänt känt att min hjärna byts ut mot en tomtelatte-skummande, slisk-älskande snöglitterbomb när december närmar sig och även om den här boken utspelade sig ganska lite i juletid så passade den ganska bra ändå. Det ÄR mycket fokus på storlekar, frisyrer, märken, modetidningar och releasefester, men inte lika fasansfullt fördömande som i början. Det är inte det bästa jag läst i genren, för det finns trots allt ganska mycket chick-lit jag gillar, men helt ok ändå. Kärlek, mode, vänskap och dessutom ganska mycket matlagning, cupcakes och gottigheter blandar sig väl i munnen efter ett tag. Uppblandat med lite NY-miljöer, Paris och London så blir det helt acceptabelt om än ganska förutsägbart. Man förstår ju ganska snabbt vad hon ska göra med sitt liv och vem hon ska få ihop det med, men bi-historierna, hur det går för Cassies väninnor, är inte lika självklara. Lagom för en decembertrött hjärna, även om jag hade föredragit något lite mer juligt.

2 kommentarer:

Lingonhjärta sa...

Åh fast det är så skönt med sådant här de dagar som hjärnan är alldeles lagom mossig. Jag påbörjade en bok som heter Elegance av Kathleen Tessaro där själva poängen i boken är att huvudpersonen blir "stylish". Har inte lyckats läsa ut den än men den är ganska så skön att ta fram när man är sådär seg och vill ha något fluffigt.

Bokomaten.. sa...

Ja, men precis! Ibland är det verkligen något härligt ytligt man vill ha ändå! Specielt innan jul brukar jag hoppa på julslisktåget då hjärnan liksom fått slut på ork för något annat så där mot slutet. Och jag är en sucker för julen och allt slisk som hör till också, i och för sig. Misstänker att det kommer att bli en del ytligt slisk snart också så att hoppa på Dante nu i januari var nog en bra strategi. Som tung motvikt.:)