torsdag 5 juli 2012

Mr Darcy på den skånska landsbygden

Den vita frun av Frida Skybäck

Ok, vi kör ett litet avbrott till i sommarsemestern här på bloggen. Går ju inte så bra det här med att vara bloggledig, men den här boken är väl värd ett "avbrottsavbrott"... Förra helgen var Bokomaten och några andra trevliga bloggare på signering. Frida Skybäck har äntligen kommit ut med sin andra roman, Den vita frun, som utspelar sig till största delen på Borgeby slott i Skåne. Jag fick boken med mig hem och satte mig att läsa nästan direkt. Jag måste säga att det är något med den här historien som drog in mig i handlingen nästan direkt så jag har läst som en galning.

Jag minns att jag hade en del invändningar mot Skybäcks förra roman, Charlotte Hassel, även om jag fortfarande tyckte (och tycker) om även den. Skybäck använder sig av ett språk som nog ska få en att känna att det skulle kunna vara en bok skriven på 1700-talet, eller i alla fall få en mer i stämning med handlingen. Det är ganska högtravande emellanåt, men av någon anledning så gör det mig ingenting alls i den här boken, kanske har jag vant mig vid berättarstilen?

I Den vita frun får vi åter stifta bekantskap med ett par karaktärer från Charlotte Hassel. Dorothera Bielke och hennes dotter Juliana åker från huvudstaden tillsammans med sin kammarjungfru, den föräldralösa Maria, till Borgeby slott i Skåne för att avlägga visit hos en gammal väninna till Fru Bielke. Naturligtvis finns baktanken att få dottern bortgift till någon av sönerna i familjen och det visar sig att Familjen Rosenhielm har egna baktankar med besöket. Åtminstone en av sönerna i familjen verkar mer än villig att börja uppvakta Juliana och man anar pengabekymmer i bakgrunden.. Enter: Mr Darcy. Ja, för där står han i farstun när Mara, Juliana och Fru Bielke anländer. Sur och butter och grymtar i en dörröppning. Och man vet redan att Maria och äldste sonen Alexander Rosenhielm kommer att få en komplicerad historia. Alexander är burdus i sitt sätt och har svårt att föra sig bland kvinnor. Allt som oftast framstår han som en arrogant snobb fast han egentligen naturligtvis döljer hemligheter hans heder förbjuder honom att prata om. Man kan snabbt räkna ut vem som kommer att bli bokens hjälte.:) Inte mig emot, för det blir onekligen spännande, även om jag tycker att bokens huvudperson Maria faktiskt gör sig dummare än hon är ibland. Man vill bara ruska henne och be henne öppna ögon och tänka efter lite emellanåt. Men så är hon uppfostrad under enkla förhållanden i och för sig och har inte fått utbilda sig mer än nödvändigt. Lägg dolda familjehemligheter och en spökhistoria på det och du har Den vita frun. Mycket passande sommarläsning om jag får säga det själv. För även om jag stör mig lite på huvudpersonen då och då så är det här på det hela taget inte bara en väldigt ambitiös historisk roman utan även en väldigt bra sådan! Jag gillar verkligen det här och längtar efter att få göra en utflykt till Borgeby slott! Jag tror dessutom att den skulle göra sig ypperligt som film. Helst en engelsk sådan då de verkar vara bättre på det där med spöken på film än vi är i Sverige…

13 kommentarer:

Lotta - hyllan sa...

Den här måste jag helt klart läsa, har fortfarande inte läst hennes första men har haft den på "vill-läsa"-listan sen den kom ut. Nu får jag verkligen ta tag i saken och läsa dem båda två! Det är ju precis min favoritgenre.

Mr Rochester sa...

Regler och uttalanden är till för att tolkas alt. brytas, ju? Bloggavbrott On, Bloggavbrott Off. etc. etc. etc. in perpetuam.

Huph! *TSTL-nära hjältinnor, eller hjältar också för den delen, är svettiga, enerverande företeelser. Sällan som sådant kan räddas – såvida inte karaktärerna utvecklas, eller handlingen och skrivhantverket faktiskt är riktigt bra!

Fast, å andra sidan… med en sådan blurb:
"Enter: Mr Darcy. Ja, för där står han i farstun. Sur och butter och grymtar i en dörröppning."

:) Naaaw-framkallande.

Faller den in under chick lit (=Romance genren), eller kan man läsa den as is?



*TSTL = Too Stupid To Live. An actual lit. term… of sorts…

Bläcklilja sa...

Attans att jag inte är hemma, alltså, annars hade en gemensam resa till Borgeby varit given! Du får åka dit och rapportera :)

Cecilia sa...

#bobl-resa till Borgeby kanske? ;)

Bokomaten sa...

Cecilia: Dagens bästa idé!

Mr R: Tror att man nog får säga att DVF är.. inte chic lit, men romantik. Eller spökhistorieromantik. Min man läser det mesta jag läser, men den här skulle jag nog inte rekommendera ändå, faktiskt. Fast man ska aldrig säga aldrig.:)

Sulvis sa...

Åh, takk for omtale og tips! Nå skal jeg gå direkte til Amazon og bestille. :-)

a-lo (the book pond) sa...

Borgeby it is! ;) Jag har förstås inte påbörjat DVF ännu, men den ligger fint upplagd vid sängen och väntar... Kanske tom blir kvällens projekt att öppna den nu när jag läst den här recensionen!

Titti sa...

Den vill jag läsa! Det lät intressant måste jag säga.

Feelgoodbibliotekarien sa...

Läste början på den förra. Kom någon annan bok emellan. Vad jag kommer ihåg var den ganska skaplig. Roligt med svensk miljö och ganska så högt tempo.

Emma sa...

Jag har precis fått hem den och hoppas att den skall bli, precis som du säger, prefekt sommarläsning!

Fru E sa...

Nu är sommarlovet snart slut så det är dags att börja blogga igen, Bokomaten! Du är saknad!

...med näsan i en bok... sa...

Tack för tips, kan man läsa den utan att ha läst första boken?

Bokomaten sa...

Med näsan i en bok: Man behöver inte alls ha läst förra boken för att läsa den här. Och visst finns där likheter (det är ju samma författare, samma tid och ett par karaktärer som återkommer) men väldigt mycketsom skiljer också. Tempot i den här boken är annorlunda och det finns inga spöklika inslag i den förra boken. Charlotte Hassel har för övrigt kommit i pocket nu också... Tips till de som är nyfikna på den. Måste säga att jag är mycket positivt överraskad av de här böckerna så rekommenderar som sagt.

Och Fru E: Är på gång. Tänkte komma tillbaka i veckan, faste det har lästs förskräckligt och skrämmande lite i sommar...