lördagen den 28:e april 2012

Den gröna cirkeln av Stefan Casta

Varje år utser Sveriges radio ”årets bästa bok” i Sveriges radios romanpris. Lite minde känt är nog Barnens romanpris där en jury på fem barn får läsa böcker, ge utlåtanden och sedan rösta fram vilken bok de tycker varit allra bäst under året. 2011, dvs för 2010 års bästa bok, gick priset till Stefan Casta och Den gröna cirkeln. 5 stycken elever i 6:an kom enhälligt fram till att detta var årets absolut bästa bok. Lite förvånande tycker jag själv då det absolut inte är en särskilt enkel bok och definitivt väldigt annorlunda. Jag har många elever i 9:an som tycker den är svår.

Boken är uppdelad i olika delar och börjar egentligen med det gäng ungdomar som vi kommer att träffa hela boken igenom. 4 ungdomar på kulturskolan Fågelboet sitter på skolans trädäck en kväll när ett våldsamt oväder drar igång. Skolan är en internatskola och vi som läsare förstår efter ett tag att det nog är ungdomar med lite särskilda behov som bor där. Lite av en särskola, typ.

Ovädret slutar inte och vattnet stiger. En bil brakar in i trädäcket som slits av och driver iväg i stormen på vattnet. Dagarna går och ovädret fortsätter rasa. När det slutligen stillar och ungdomarna siktar land så väntar dock nya utmaningar. Var är alla? Har välden utplånats? De hittar ett övergivet hus och upptäcker att det sitter en familj där inne, men allihop är döda. Mamma, pappa, barn och husdjur. Vad är det som har hänt egentligen? Och hur ska de överleva?

Handlingen blandas efter ett tag upp med minnen, drömsekvenser och hallucinationer och veckorna går och man misstänker att ungdomarna inte bara börjar lida av rejäl näringsbrist, de börjar bli så smått tokiga av isoleringen också.

Ja, vad ÄR det som har hänt egentligen?? En riktigt science-fiction-bok men samtidigt också en skildring av en miljökatastrof som får en att tänka över hur vi behandlar vår planet egentligen. Titeln syftar på det hemliga sällskap som ungdomarna bildar i början av boken, en hemlig klubb som ska arbeta för ett bättre samhälle. Det är lite svårt att hänga med i svängarna ibland när man boken skiftar mellan dröm och verklighet och jag tror att det kan vara ännu svårare för ungdomar som inte är så vana läsare, men handlingen har ett driv som gör att man faktiskt vill veta. ”Ja, men kom igen, bara berätta, vad ÄR det som har HÄNT? Varför sitter familjen död i huset utan att ruttna? Vart har alla tagit vägen? Varför finns inga insekter? Vad lever de miljontals råttor som de ibland stöter på av? Och vart tar de vägen när de kan vara där ena sekunden och borta nästa? Eller är alltihop bara ett påhitt? En ond dröm? Är det en kärnkraftskatastrof?

Ja, man ställer många frågor och tyvärr får man inte svar på så himla många vilket gör mig grymt besviken och jag tror att många av mina elever kommer känna likadant när de läst.. Jag vill inte alls själv tänka ut vad det är som har hänt. Jag vill veta! Skriv mig på näsan, för bövelen!

I övrigt är det svårt att egentligen veta vad jag tycker om den här boken. Den är spännande, absolut, men jag tycker den är lite rörig i onödan när Judith, bokens berättarjag, plötsligt träffar på sina gamla lärare där i huset som de hittar. Men de är bara där ibland. Är det en hallucination? En dröm? Och en mer rejäl förklaring hade inte suttit fel.

Inga kommentarer: