måndag 26 mars 2012

Skogsromantik och spökhus

Arcadia Falls av Carol Goodman

När jag läst ut Ghost Orchid kände jag att mitt Goodmanbehov endast var väckt och långt ifrån stillat än. Som TUR är hade jag Arcadia Falls stående i bokhyllan redan så det var bara att kasta sig över den. Eftersom jag har svårt att läsa en bok jag gillar utan att prata om den där hemma så frågade maken om jag inte skulle ta och beställa nästa del i serien direkt om jag gillade den så mycket. Naturligtvis berättade jag att det inte är en del i en serie men det fick mig att börja tänka efter lite. Jodå, nog skulle man kunna uppfatta det som det. Kvinna med intresse för sagor och berättelser flyttar till nytt boende och mystiska saker börjar hända. Det sägs att någon som bott där tidigare dog under mystiska omständigheter.



Ja, det är lite hårddraget. Handlingen är inte jättelik, men det finns likheter, absolut, men det är väl snarare Goodmans stil.

Meg Rosenthal och hennes 16-åriga dotter Sally tvingas hantera en helt ny livssituation då Sallys pappa, Megs man, dör i en hjärtattack. Deras välbärgade liv de levt vänds upp och ner då de får veta att mannen dragit på sig stora skulder och Meg tvingas ta jobb på en isolerad internatskola för elever med konstnärlig begåvning. Förutom konstnärligt begåvade elever satsar skolan även på skrivande och Meg ansvarar för kreativt skrivande och intresserar sig särskilt för gamla sagor medan dottern Sally hoppas kunna utveckla sina konstnärliga ambitioner. De får flytta in i en liten stuga på skolans område. Sally har mycket svårt att hantera sin fars dör och vänder sig allt mer ifrån sin mamma.

Samtidigt får Meg veta att skolan har en fascinerande historia, en historia som rymmer både passion, kärlek och död. Skolan grundades av ett lesbiskt konstnärspar för snart hundra år sedan och ed båda kvinnornas genomsyrar fortfarande verksamheten på skolan. Den ena av de två, Lily, dog i en tragisk olycka i en ravin i närheten men allt eftersom Meg nystar i händelserna förstår hon att det inte var så enkelt. Strax dör även en av skolans nuvarande och ytterst begåvade elever och Meg funderar på om dödsfallen inte hänger ihop på något sätt.

Familjehemligheter, mystiska mord, sagor, sägner och konst. Krydda det med lite härlig internat- och skogsromantik och du är hemma. Jag älskar det här! Det är precis lagom spännande. Man får hela tiden nya ledtrådar och intrigen är lagom komplex för att man inte ska tröttna eller räkna ut hur det hänger ihop direkt. Miljöbeskrivningarna och personerna är intressanta och sagan ”The changeling” går som en röd tråd genom hela berättelsen. Love it!

Goodman lyckas återigen kombinera historien kring ett hus och miljöerna runt omkring med lagom mycket mysterier. Det blir lite pusseldeckare möte spökhistoria och hela inslaget med sagorna som återspeglar vår värld älskar jag. Det har ju den här boken även gemensamt med Mortons ”Den glömda trädgården” som jag läste för några veckor sedan. Där finns faktiskt andra likheter också. Hela idén med att det förflutna kommer tillbaka och påverkar nuet är ju centrala teman i båda romanerna t ex.
Hur som helst, jag är inte trött på Goodman än. Har flera andra trevliga böcker i hyllan att upptäcka nu!

3 kommentarer:

Eli sa...

Åh, jag måste läsa fler Goodman! The Lake... var min första Goodman men det blir nog inte den sista :)

Lingonhjärta sa...

Åh, älskade Goodman!! Har några på till här väntandes nu. Skyller det på dig :D

Bokomaten.. sa...

Lingonhjärta: Haha, jag kommer beställa fler.:) Slukar dem som jag slukade fem-böcker som liten fast de tar ju betydligt längre tid att läsa.;)

Eli: Tror det är en bra bok att börja med och väldigt typisk för henne på något sätt.