måndag 21 mars 2011

Morden i Badgers Drift av Caroline Graham

Vem har inte sett Midsomer Murders på TV, ofta samma avsnitt många gånger om. Det här är första boken i serien och jag tror att det även var den första boken som blev filmatiserad i TV-serien också. Jag har i alla fall sett det här avsnittet på TV redan, men det gör absolut ingenting. Jag gillar det här. Nu gillar jag, liksom halva Sveriges befolkning, även TV-serien. Även om jag i början var lite skeptisk mins jag. Tyckte det var lite för underfundigt och puttrigt, hehe. Det är något den här boken och har kan jag meddela, men jag hade nog inte gissat att de skulle vara så uttalat fyllda med humor. Det är många regelrätta karikatyrer här. Hon är inte snäll mot sina karaktärer, Graham. Det är faktiskt riktigt roligt att läsa ibland. Troy, Barnabys assistent, är inte bara småkorkad, han är rätt självgod också. Det är definitivt roligare att lära känna honom själv inifrån hans hjärna och inte bara från observationer.

Flera av karaktärerna beskrivs nästan som absurda och defintivt inte snällt.

Handlingen i den här boken är kort så här. En kvinna i 80-årsåldern är ute och går i skogen och letar efter en sällsynt orkidé. Just som hon hittat det hon letar efter hör hon ett konstigt ljud och går för att se vad kan vara för något. Vi får inte veta vilka det rör sig om, men att det är ett par som förlustar sig där inne i skogen förstår vi. Också att det är något som inte stämmer med de två eftersom damen blir så himla upprörd. Senare samma dag blir vår lilla dam mördad.

Det framkommer att det försiggår utpressning i den lilla byn och en hel del bakom stängda dörrar och i folks förflutna. Det roligaste paret i den här boken är definitivt den homosexuelle begravningsentreprenören och hans snokande mamma som beskrivs som ett oformligt fläskberg med hår in absurdum. Som en blandning mellan barbapappa och kusin ”It” i Familjen Adams. Jag minns dem från avsnittet på TV och de är inte mindre speciella i boken.

Om något kanske man kan invända att det inte är särskilt trovärdigt det här. Det är roligt, intressant och spännande fast jag tror mig minnas hur det hänger ihop, men även om karaktärerna är roliga så är de som sagt inte alltid helt trovärdiga. Men det behöver de inte vara heller. En humorfylld deckare som underhåller och är lite småmysig i korstolen på balkongen.

3 kommentarer:

Helena sa...

Den här har jag funderat över att läsa många gånger. Jag gillar ju Morden.. (även om jag faktiskt börjar tappa intresset lite nu) för det där mysiga och småputtriga som du skriver. Kanske får bli en småputtrig läsning framåt sommaren (som ju är Midsommer tid här i landet ;) ).

Vixxtoria sa...

Jag minns att jag försökte leta reda på den här boken för kanske 10 år sen, när Midsomer-serien började sändas i Sverige, men när jag inte hittade den på biblioteket gav jag upp. Kul att den var så kul. (Fast det där om Troy låter inte så snällt. Jag älskar Troy. Jag slutade titta på serien när han inte var med längre.)

Bokomaten.. sa...

När jag började jobba på bibla för några år sedan var det också någon som kom och frågade efter de böckerna och jag röjde upp himmel och jord för att ta reda på vad det var för författare, vad det var för böcker och om de gick att få tag i. Då kom jag fram till att det helt enkelt inte fanns några böcker som serien bygde på utan att det var en helt egenpåhittad serie eftersom det avr omöjligt att hitta.. hrm... Sedan dess har Graham till och med varit på bokmässan.. lite kontigt dock tycker jag att det faktiskt dröjde flera år innan böckerna översattes till svenska. Serien blev ju jättepoppis rätt snabbt här.