onsdag 9 februari 2011

Rött hjärta Blå fjäril av Annika Thor

När den här boken är slut sticker det i mina fuktiga ögon och jag får titta upp en stund. Så himla fint om barns kärlek. Man kan visst vara kär när man är 9 år gammal.

Alva är bästis med Filippa och när Alla hjärtans dag närmar sig bestämmer Filippa att de ska göra vars ett hjärta och ge till två killar så de kan få chans på någon och få pojkvänner. Alva är lite tveksam, men gör som Filippa säger. När de ska välja två pojkar så bestämmer Filippa att det ska vara två killar som är kompisar och inte är för störiga. Det får bli Danne och Love som går i deras klass. Filippa ska ta Danne så får Alva ta Love. Det hela går faktiskt precis som planerat och när Alva tittar på Love så säger det plötsligt bara pang. Från Loves sida också. Tänk vilken tur, hon blev bara blixtkär. Och det är inte ens några problem att vara tillsammans. De brukar leka med Loves kanin Hoppsan. När Filippa bestämmer sig för att det är slut med Danne vill hon att Alva ska göra slut med Love också, men så då tappar Alva humöret. För en gångs skull vågar hon säga till, nu när hon har finaste Love. Och allt är perfekt.

Ja, både Love och Alva är rätt blyga. Både för varandra och för att säga ifrån till sina vänner. Men att de tycker om varandra, det kan alla se. Både Alvas och Loves föräldrar och de andra i klassen. Filippa däremot är jämnt sur, skaffar andra kompisar och Alvas mamma är arg för att Alva inte längre är med Filippa. Så svårt det kan vara för vuxna att se och förstå.

Det röda hjärtat syftar på hjärtat Alva gör och ger till Love är de frågar chans och den blå fjärilen är en påskpresent Alva får av Love. En brosch i silver och emalj som Love tar ur sin mammas smyckeskrin. Väldig uppståndelse blir det om den där fjärilen. Alva tycker det är det finaste hon sett.

Och jag blir så himla rörd. Även om jag tycker det känns lite avancerat att de ligger under täcket och pussas när de bara går i 3:an så kan det säkert vara så där. Nästan så jag rodnar, trots att jag är 25 år gammal.=) Annika Thor kan verkligen konsten att skriva fint för barn och med enkel text. Den här blir rolig att bokprata om. Och ja, dne ingår i Bokpratsbonanzan.;)

2 kommentarer:

mariasbokliv sa...

åh, den är så söt!

Emmas Bokhylla sa...

Ah, vilken gullig historia!
Och de dar intrigerna kanner jag igen, det var flera tjejer i min lag- och mellanstadie klass som holl pa sadar, bli ihop i par, gora slut i par etc.