måndag 31 januari 2011

A fine and Private Place of Christobel Kent

Det är vinter I Florens och tiderna är knapra för privatdeckaren Sandro Cellini. Han har fått i uppdrag att spana på en ung kvinna som föräldrarna är orliga över ska ha hamnat i dåligt sällskap men det går inte så bra. Hon verkar av allt att döma vara en mönsterungdom även om grabben hon hänger med inte verkar tillhöra samma kategori.

Parallellt får vi lära känna Caterina. En rotlös själv som jobbar över allt i världen men nu arbetar som allt-i-allo på ett stort gods bland Maremmas kullar, en bit ifrån Florens. Det är numera en privat stiftelse för de sköna konsterna. Hit kommer författare, konstnärer, musiker mm för att koncentrera sig fullt ut på sitt arbete och komma bort från världen utanför. Caterina arbetar både i köket, lite med städning och servering, men när Dottoressan, den huvudansvariga för boendet, brutalt dör i en bilolycka, får Caterina snabbt bli tillfälligt befodrad till att även hjälpa till med kontakter med de boende och hjälpa föreståndaren Luca Gallo med att organisera allt under de kaotiska dagar som följer. Det är något som inte står rätt till med Dottoressan Loni Meadows bortgång dock. Det ena efter det andra kryper fram och hennes man som är en högt uppsatt advokat anlitar Sandro för att luska i dödsfallet och se om han kan få reda på något.

Det ena efter det andra kryper fram om de boende i huset och det visar sig naturligtvis finnas kopplingar även till Sandros andra fall.

Förutom de invecklade intrigerna Sandro stöter på i sitt arbete tampas han också med den enorma svartsjuka som börjat få överhanden över honom. Hans fru, Luisa, som tillfrisknat från cancer sedan många år, är nu mer framgångsrik än han är. Hon jobbar i en exklusiv klädbutik i centrala Florens, äter lunch på fashionabla Rivoire och blir erbjuden att följa med på affärsresa till NY med sin chef och Sandra kan inte hjälpa att han undrar om det är något mer på gång mellan dem.

Jag gillar Sandra Cellini, fast jag tycker att han är lite gubbig i sitt tankesätt emellanåt. Cred till honom dock för att han inser att felet till stor del ligger hos honom som är svartsjuk och själv känner sig lagom misslyckad. Han tycker genuint om människor och en annan karaktär jag själv gillar är deras näst-intill adoptivdotter. Ca 40-åriga Giuli, en reabiliterad fd narkoman och prostituerad som emellanåt hjälper Cellini med en del uppdrag där han tycker att det behövs ”en ung kvinna” som kan smälta in. Det är lite kärt att slitna 40-åriga Giuli får hoppa in då och eftersom hon har så mycket erfarenhet från gatan lyckas hon ofta.

Intrigmässigt är det här en mellanbok. En bra deckare även om handlingen lite står still ett tag i mitten, tycker jag. Jag luskar aldrig ut slutet förrän jag väl är där, men jag tyckte heller inte att det är så himla spännande även om jag r nyfiken på hur det ska gå. Jag tycker dock om huvudkaraktärerna men det räcker liksom inte för att lyfta boken till den där extranivån. En typisk mellanbok, men tillräckligt bra för att jag ska köpa näst bok om Sandro Cellini också och den var definitivt värd att läsa ut.

2 kommentarer:

Full bokhylla sa...

Har skrivit om en bok idag som borde passa dig utmärkt, med tanke på tårtbakstemat (många bröllopstårteidéer där!).

http://fullbokhylla.wordpress.com/2011/01/31/livet-pa-en-plat/

Bokomaten.. sa...

Surfar genast in och kollar!