tisdag 4 januari 2011

Alfons och styrkesäcken av Gunilla Bergström

Det har skrivits en hel del om en här boken redan på många ställen och jag kan förstå varför. Många är vi som vuxit upp med Alfons funderingar om att man inte ska slåss och att det är viktigt att ha tråkigt ibland för att man riktigt ska uppskatta när man har riktigt kul.

Alfons är så mycket socialrealism. Men 2010 trillar även Alfons in i fantasins värld och drömmer sig iväg till andra världar. Twilight, Harry Potter och den våg av böcker med övernaturliga inslag som svept över världen har säkert gjort att Gunilla Bergström tillslut, även hon, trillar in på sagans spår. Fast via drömmarna. För i drömmen är Alfons inte gamla vanliga Alfons. I drömmen är Alfons kung över Egenlandet där egenfolket bor. Egenfolket har det svårt. De svälter och det är torka i landet men det vet inte Alfons om. Egenfolket blir allt argare på kungen som inte gör någonting för att lindra deras plågor och som sitter och stoppari sig mat hela dagarna. De bestämmer sig för att göra uppror! Men när de kommer till Alfons och han får veta hur det står till blir Alfons naturligtvis ledsen och upprörd och delar med sig till alla av sin magiska kanelbulle som räcker åt alla och aldrig tar slut.:)

Fint eller hur? Realistiskt ändå eftersom det faktiskt är i drömmen, och som Alfons säger precis i början till pappa:

”Vaddå på riktigt!? Det har VISST hänt. Jag var ju där! Jag var med om precis alltihop”, svarar Alfons.

Inga kommentarer: