torsdag 13 januari 2011

The adventure of the Christmas Pudding av Agatha Christie

Idag är det 20:e knut och officiellt sista juldagen! Vad passar bättre än at skriva om en bok jag nästan läste i jul, hehe.
Det här är en samling noveller med allas vår favorit-belgare i huvudrollen. Alla utom en där Miss Marple istället får agera problemlösare. Titeln anspelar på den första och mest omfattande av berättelserna och de andra novellerna har egentligen ingen anknytning till julen alls. Den första är dock verkligen på pricken vad som behövs när julfriden sänker sig över läsvrån. Stämning i en liten ask. Eller pocketbok i det här fallet. Enda problemet som jag ser det är att man har sett alla berättelser filmatiserade så pass många gånger (och i mitt fall väldigt nyligen då vi såg om alla Poirot-filmatiseringar förra året) att man liksom kan de här berättelserna redan. Jag läser inte ut boken för att jag helt enkelt känner igen dem lite för bra. Jag vet hur det går, vem mördaren är och hur de hänger ihop. Och det konstigt nog trots att jag har ett minne som en guldfisk normalt sett. Egentligen gör det inte så mycket förstås för det är stämningen man vill få ut av att läsa Christie, lika mycket som något annat. Och med det sagt tycker jag det är prima med noveller så här, speciellt i juletid när man kanske bara har sporadiskt med lästid.

9 kommentarer:

Vixxtoria sa...

Just for my record (jag har några Christie kvar att läsa, och borde systematisera det, men kommer inte till skott), visst heter den här samlingen Hercule Poirots jul på svenska?

Men annars måste jag rent generellt säga att Christie lyckas väldigt väl också i sina korta noveller. Ibland när man läser noveller annars som är skrivna av deckarförfattare (det finns t ex en samling av Åke Edwardsson, där han skriver noveller med Erik Winter), så är novellerna så erbarmligt dåliga. Men Christie lyckas oftast få till dem också. (Jag har precis läst Hercules första storverk, en novellsamling som imponerade med att ha riktigt spännande småmysterier i de flesta fall. Snygga anspelningar på den grekiska mytologin också, och säkert något för dig om du inte redan har klämt den.)

Helena (Dark Places) sa...

Jag brukar läsa om "The Adventure of the Christmas Pudding" runt jul varje år. En myspystradition sådär. Som du skriver vet man ju hur det går, det är mysfaktorn man vill åt. Kul att läsa din recension! Håller med Vixxtoria om att Christie lyckas väldigt väl med sina noveller, minns t ex en väldigt fint konstruerad novell som utspelar sig på Guy Fawkes Night.

Bokomaten.. sa...

NEJ, jag har inte läst hercules första storverk, den är inte så lite svår att få tag i heller tror jag. men du har helt rätt, jag har läst flera noveller av henne innan som ofta håller hög klass. On lyckas skapaen intrig och ett myserium som är spännande, med flera ingredienser och misstänkt ofta, trots begränsat antal sidor.

Och jo, det är Hercule POirots jul på svenska. Är jag relativt säker på. Jag läste den på svenska som barn/tonåring vill jag minnas, mest för att den stod i mammans hylla, men minns inget av den läsupplevelsen alls.

Hanneles bok-paradis sa...

Kul, boken ligger i bokhyllan, ska läsa den till nästa jul.. Fast Christmas Pudding äter vi varje jul :)

Vixxtoria sa...

Haha, jag minns inte heller nåt av Hercule Poirots jul, och det kan inte vara mer än så där två år sen jag läste den samlingen...

Hercules första storverk har flera noveller som är riktigt bra, till och med för den som borde börja lära sig Christies teknik vid det här laget (jag har ju i alla fall läst så där 50 böcker av henne de sista åren). Men jag blev ordentligt lurad vid ett par tillfällen i alla fall, och andra gånger så gissade jag hur det kanske kunde vara, och hade nästan rätt. Leta rätt på den!

Helena: Guy Fawkes Night-novellen känner jag inte igen. Undrar om jag har läst den och glömt bort (det kan hända)...

Jag har också kommit över en av de tidigaste Christieböckerna, där hon skriver om en mystisk man vid namn Harley Quin. Ett par av dem är okej, nån är nästan lysande, och några är riktiga bottennapp. Men gemensamt är att Harlequinen är mer av ett spöke än en verklig person. Det känns ganska o-christianskt i jämförelse.

Bokomaten.. sa...

Christmas pudding äter vi också oftast varje jul.;) Jag köpte till och med Nigellas favorit pudding-sherry sist vi var i London (förra påsken) för att ha till i julas. men tiden räckte inte till.:( Inga minced pies hann jag med heller.. Får man göra det i januari också...?

Vixxtoria: vet du, jag känner faktiskt igen Harley Quin vagt, vagt någonstans långt bak. Och Christie skrev ju faktiskt rätt mycket annat förutom sina deckare, ofta under pseudonym, så en meta-spök-historia känns inte helt oväntat ändå.

Nu blev jag så där jättesugen på att springa ner till Lokala Myrorna och leta efter gamla Christie-upplagor. De brukar ju vara rätt billiga så så jag skule inte bryta mitt löfte om att dra ner på utgifterna så väldigt mycket..

Vixxtoria sa...

De allra tidigaste Christiesarna är verkligen inga stora höjdare på något sätt. Oftast var det stölder och utpressningshistorier, dessutom Men det tog sig när hon började skriva om mord ;-)

Skulle du händelsevis hitta Mord på allahelgonadagen, så får du gärna köpa den åt mig. Jag har försökt komma över den hos Tradera, men jag tycker att 300 kronor har passerat gränsen för hur mycket jag vill ha den.

Helena igen sa...

Vixxtoria: Murder in the Mews heter samlingen där Guy Fawkes-novellen är med. Minns den som mycket läsvärd. Jag äger runt 80 av Christies böcker, och med tanke på att hon väl skrev ett hundratal är jag ständigt på jakt efter de böcker jag saknar. Hmm, ska nog föra något slags register över vilka jag har så att det blir lättare att komplettera...

♥ Hannele sa...

man får äta allt i januari, vi har en indisk butik i Göteborg, jag behöver inte resa till England för att få lite jul :)