tisdag 9 mars 2010

The Winter Garden Mystery av Carola Dunn

Jag fortsätter på tema uppföljare och går raskt in på del två i serien om Daisy Dalrymple. Flapperflickan som trillar över lik i 20-talets England och söker lösningar tillsammans med den något äldre Scotland Yard polisen Alec. Det här är verkligen lagom skönt och MYSIG verklighetsflykt. Jag säger som jag gjorde om den första boken i serien, Death at Wentwater Court, det här är PG Wodehouse möter Agatha Christie och väldigt, väldigt hemtrevligt. Jag kommer köpa på mig resten av serien när vi är i London.. Gud, jag kommer tömma bankkontot….

Daisy är fast besluten att klara sig själv och är nu iväg på nästa journalistuppdrag för tidningen ”Town and Country”. Den här gången besöker hon edet dystra slottet Occles Hall dit en gammal skolkamrat till Daisy bjudit in henne för att skriva en artikel om stället. När hon är ute på fotoexpedition i trädgården upptäcker hon en okarakteristiskt misskött växt som grävs upp ur marken och med den liket av en tjänsteflicka som varit försvunnen från slottet i ett par månader. Daisy dras naturligtvis in i mysteriet och ringer upp Alec för att ta hand om ärendet. Husets fru, Lady Valeria, är minst sagt inte road av utredningen och kan inte förstå varför de måste svara på en massa frågor och stå ut med poliser i huset. Men inte ens Lady Valeria kan stå emot Daisys framfart.

Visst är det hemtrevligt även om jag även i denna bok till en början tyckte det var lite väl mycket adjektiv om folk men det är säkert meningen för att man ska få en känsla av tidsåldern. Det tycker jag nog att man får ändå, dock, eftersom folk exempelvis uttrycker sig annorlunda. Det räcker. Det går dock över efter några kapitel och sedan är man fast i mordhistorien och alla karaktärers intriger och hemligheter. Det är roligt och alldeles precis lagom spännande. Nu är det i ärlighetens ett par veckor sedan jag läste ut den här boken så kommer inte ihåg alla detaljer, men jag är redan inne i del tre, vilket väl är ett gott betyg på den förra.

Sedan fascineras jag av att man tryckt den här boken med inte mindre än tre olika omslag! Två av dem inte alltför olika heller. Vilket föredrar ni? Det lilla lilarosa är det som står i min bokhylla för det var det som kom med posten (man får ju inte alltid se omslag) och jag är rätt nöjd, fast det hade varit trevligt med ett som matchade min första bok och då hade det översta i mitten här passat bättre.

4 kommentarer:

EvaB sa...

Woodehouse möter Agatha Christie, visst låter det som en mysig bok! Hoppas den blir översatt till svenska!

Bokomaten.. sa...

Tyvärr inte, vad jag vet.:-( Hittade första boken i London och har inte sett dem på svenska.

Fullbokhylla sa...

Jag tycker det du lagt överst var riktigt fint. Blir lite sugen på boken bara av att se det!

Bokomaten.. sa...

Det översta är dessutom en storpocket. Mjuka band, väger inget och stor text.:) Rätt stor text i de små pocketarna ocskå iofs.