måndag 12 oktober 2009

Sliten efter lugn helg...

Underbar helg har det varit på många sätt! Ätit gott, pratat gott, bastat och yogat när jag inte bott i vattnet och bara umgåtts med mina underbara vänner. Det något oroande är dock att jag råkade outa den här bloggen för folk, men det kanske var på tiden efter drygt två år… Jag tycker om att vara anonym. Att det inte är jag som har betydelse utan endast det jag skriver. Jag gillar tanken på att när det varit 150 besökare inne på min sida en dag, så är det i princip inte någon som vet vem jag är. Så kommer det nog fortsätta vara i och för sig. Det kanske är roligast för folk som själva är en del av bokvärlden, eller bokslukande ungdomar, att gå in hit och läsa. Hoppas ni är många.:)

Jag fick faktiskt lite läst i helgen också. Under över alla under så fick jag trots allt en bok av Herta Müller med posten i fredags så en stund smög jag till mig i fredags eftermiddag och på lördagkvällen när jag skulle somna. ”Resande på ett ben" är i år 20 år gammal och det är intressant att läsa som tidsdokument. Mer kommer att komma om den så småningom här på bloggen. Det är en otroligt intensiv stämning i boken som är svår att ta till sig på bussen på morgonen, men perfekt en söndagkväll när det regnar ute eller när man är på långresa och det är lugnt och tyst runt om kring. Språket är också väldigt speciellt, trots att det är en översättning (så bra är inte min tyska) och det ska bli intressant att läsa något nyare sedan och se hur hon utvecklats.

Jag har dock läst ut en annan fantastiskt bra bok som överraskade mig lite. Det kommer det förhoppningsvis lite tankar om senare i eftermiddag…
-
Uppdatering och PS: Tjejer, lät ju lite otacksamt om ni varit inne och tittat. Alls inte menat så. Titta gärna in så ofta ni vill!

6 kommentarer:

Vixxtoria sa...

Åh, jag har inte heller berättat för någon irl att jag bloggar. Jag tror att min sambo kanske misstänker, men nu har han slutat hinta om det, så jag vet faktiskt inte. Jag funderar på att outa hans födelsedagspresenter för att undersöka saken.

Jag gillar precis som du känslan av att 150 personer varit där och att ingen av dem är min mamma (eller vad vet jag; hon kanske hänger där också, utan att veta att det är jag).

Karolina sa...

Jag kikar in! Kramar, Karolina

Bokomaten.. sa...

Tihi, hejhej Karolina.:)

Vixxtoria: Jo, visst är det roligt att tänka att det är en massa okändingar inne ibland och tittar. Men jag är dödligt nyfiken på vilka det är som faktiskt ÄR inne här. Ålder, ort, intresse osv? Vänner och medbloggare kan nog räknas på båda händernas fingar så alla andra är anonyma. Roligt, men man blir som sagt lite nyfiken...

Och du, din sambo MÅSTE ju ana något, hur kan man mygla med sådant? Jag gillar att inte så många vetat om det här stället så att jag kunnat diskutera julklappar med mera här, men nu lär man få ändra på det.:) Fast mammans kan man fortfarande fundera på, hon vet inte något alls. JOBBET däremot, huuuu om de kom på en.. läskigt värre... Har ju skrivit både det ena och det andra för att får ur mig frustrationen om skrik och skrän och roliga citat från elever.:) Men i och för sig aldrig något elakt hoppas jag.

Vixxtoria sa...

"Mygla" låter lite suspekt tycker jag.

Förklaringen är väl helt enkelt att vi båda tillbringar en jäkla massa tid vid datorerna. Jag tror att han hänger på olika kaffeforum och ställer frågor, men jag har inte riktigt frågat. Vi lever i ett fritt förhållande ;-)

Men han hintade en massa i april-maj om att han tyckte att jag skulle börja blogga (och det var i samband med det som jag inte riktigt visste om han redan visste att jag bloggade, eller om han bara noterat att jag läste en massa bokbloggar). Han är lite lurig på det sättet.

Och för all del. Jag är lurig jag också.

Bokomaten.. sa...

Haha, Lurig låter bättre än mygla.:-) Håller med.:) Och i ärlighetens namn har jag inte heller någon aning om vad min sambo sitter och surfar om hälften av gångerna han sitter vid datorn. Förmodligen kollar han olika forum om reservdelar till datorn, bildbehandling eller bäst foder till akvariefiskarna.:)

Hermia sa...

Usch ja, tiden när blogghermia var anonym är förbi - maken läser (har vetat hela tiden och hejat på), mamma läser, pappa "tittar mest" vad nu det är, kollegorna läser och kanske några vänner. Förtränger det så gott jag kan när jag skriver. Tänker mer på er, mina mer okända läsare (även om det också "förstördes" genom bokmässan ;-)) när jag skriver.

Det låter som en härligt läshelg, trots allt sjå med god mat, bad etc :-) Spa låter som rätt plats att vara på den här tiden på året.