söndag 18 oktober 2009

Fergus Crane av Paul Stewart

Fergus Crane är en bok jag såg på mässan men helt missat av någon anledning. Bilderna är ritade av samme författare/illustratör som skrivit böckerna om Ottolina, vilket var anledningen till att de fångade min blick på mässan från första början. Sagt och gjort, ner i en shoppingkorg åkte den och det är jag nöjd med. För det är en riktig liten fining det här. Har inte läst något av Paul Stewart tidigare, men det är lagom mycket äventyr, lagom mycket humor och rätt mycket påhittighet.

Boken handlar om en liten kille, Fergus Crane, som bor ensam med sin mamma i en liten stad. Hon arbetar på konditori och gör de godaste Florentinare som världen någonsin smakat! Dessutom utför hon extraarbete hemma åt ett mystiskt företag som kallas ”Handelskompaniet Den ödesdigra färden”.

I inledningen av boken förekommer en beskrivning av alla möjliga bakverk på konditoriet och man blir rejält sugen kan jag säga.. hela boken igenom vattnas det i munnen och jag längtar efter att få smaka Florentinarna som i boken beskrivs som bestående av nötter, choklad och kola. ”Små runda bakverk på en platta av mörk choklad, täckta av ett tjockt lager mjuk kola som blandats med rostade nötter, saftig torkad frukt, syltade fruktskal och glacerade körsbär.” (s 18).

Fergus pappa försvann innan Fergus var född. Han gav sig iväg på en upptäcktsresa och kom aldrig tillbaka.

Fergus och hans mamma har det snålt. Hon tjänar inte mycket pengar och Fergus går i den enda skola i närheten som är gratis. En dag seglar ett skepp in i hamnen i stan och smäller upp en skylt! ”Skol-skeppet Betty-Jeanne erbjuder en förstklassig utbildning i nyttig, lärorik skeppsmiljö. Helt gratis.” Fergus får börja på skolskeppet, men ganska snart står det klart att det är något mystiskt med lärarna på skppet. Och konstig undervisning får de också. De får lära sig att krypa i tunnlar och de är bara 5 barn som går i skola på skolbåten. Dessutom börjar det hända andra mystiska saker. En ask kommer flygande till Fergus fönster en kväll och lämnar ett meddelande till honom att han är i fara. Just det, en ASK!?? Och fara från vadå?

Ja, jag gillar det här. Jag gillar äventyr och sagor och en riktig saga är det här för et är ju inte realistiskt någonstans att Fergus bara blir accepterad att gå i skola på en båt hur som helst och att det kommer mystiska uppfinningar hem till Fergus och hans mamma hela tiden. Det är väldigt fina bilder som lättar upp texten och jag tror och hoppas att mina 4:or kommer gilla det här. För det är nog rätt lagom för en 3:a/4:a att läsa. Det är luftigt i texten tack vara bilderna och det går relativt snabbt att läsa igenom. Det har tydligen redan kommit en uppföljare också, Corby Flood, som jag inte sett någon stans heller. Roligt är att även denna är utgiven på Argasso förlag, liksom ”Pojkarna på Baker Street” som jag läste för inte länge sedan. Verkar som de ger ut en hel del litteratur utöver deras lättläste serie som var det enda jag trodde att de sysslade med.

2 kommentarer:

Emelie sa...

Nobbade faktiskt Fergus Crane, men läste Corby Flood med barnslig förtjusning när jag hittade den på Nyhetshyllan på jobbet. Fastnade mer för det omslaget... Älskar det osannolika och att det inte nödvändigtvis behöver bli klassisk fantasy bara för att inte inte är realism.

Bokomaten.. sa...

Har beställt Corby Flood också. Gillar också det där när det liksom blir saga, eller äventyr, istället för vanlig fantasy.