onsdag 19 augusti 2009

Väktarens lärling av Joseph Delaney

Den 13-årige Tom Ward är sjunde son till en sjunde son och har dessutom en mamma med gåvor utöver det vanliga. Detta gör honom mycket speciell och mer eller mindre förutbestämd till ett liv som väktare. En väktare är en sorts polis eller säkerhetsvakt som istället för vanliga brottslingar passar på och vaktar det övernaturliga. En väktare skyddar sin bygd mot häxor, boggartar och andra varelser som ingen annan vågar stå emot. Tom får plats som lärling hos en gammal väktare, Gregory. Hos Gregory utsätts han för det ena testet efter det andra för att bevisa att han kan klara av livet det innebär att vara väktare. Dessutom får han följa med Gregory på hans uppdrag. Han får en anteckningsbok där han skriver upp alla lärdomar han gör och råd han får av väktaren. Den är det tänkt skall vara honom till hjälp när han själv råkar ut för något. Inte hade väl Tom dock trott att det skulle bli så snart som han själv får användning för sina lärdomar. Han luras att släppa den ondaste häxan av de alla på fri fot och försätter inte bara sig själv utan även alla runt omkring honom i stor fara…

Den här serien har fått mycket uppmärksamhet och goda recensioner. Jag lyssnade på den som ljudbok medan jag jobbade i sommar. Kanske var det inte en engagerande inläsning eller något annat, men jag tyckte faktiskt inte alls det här var en så himla spännande fantasybok. Jag gillar många fantasyböcker för ungdomar, och en bok som utspelar sig i ett fiktivt England för några hundra år sedan brukar ju kunna tilltala mig, men den här kändes i ärlighetens namn lite småtråkig… Jag brydde mig inte nämnvärt hur det gick för någon av karaktärerna i boken och handlingen var… ok, spännande. En del scener tycker jag iofs var ganska nagelbitande, men ofta märkte jag att jag vandrade bort i tanken lite när jag lyssnade. Och det är andra gången jag försökt lyssna på den med samma resultat. Jag har lyssnat på andra ljudböcker som varit lättare att fasta i så det är nog inte bara att jag jobbat samtidigt som är problemet. Ja, i slutändan får jag ändå säga att det är en helt ok berättelse, kanske för lite yngre läsare än jag tror det är tänkt. Kan nog passa 11-12-åringar som läser ganska bra och som gärna läser äventyrsberättelser men inte blivit riktiga fantasynördar än...J Det roliga är att den funkar bar för killar i 14-16-årsålderna här också som normalt inte läser så mycket, viket jag inte hade trott men det är ju roligt. Där behövs alltid böcker man kan få dem att engagera sig i.

Inga kommentarer: