Festlig fredag: Halloween

Årets roligaste högtid firas inte så mycket alls hos Bokomaten. Lite Halloweenfirande på skolan med utklädda fritisbarn och förhoppningsvis lite skräckfilmsmara ikväll där hemma i soffan. Blev tillräckligt förra helgen och igår när jag såg ”Låt den rätte komma in” på bio. Rapport kommer.

Idag kom äntligen, äntligen den första Sookie Stackhouse-romanen på svenska med posten, bara ett halvår sen och jag kan lugnt konstatera att precis som jag misstänkte har de valt en bild från TV-serien True Blood som omslagsbild… Dock måste jag säga att till skillnad från så himla många andra böcker med fula filmbilder på omslagen är det här faktiskt ganska snyggt gjort, även om jag av ren instinkt blir allergisk… Till saken hör att jag tycker omslagen på de amerikanska utgåvorna är ganska fula… vad tycker ni?

I helgen tänkte jag experimentera med en rödbetskaka bl a och se vad jag ska ta mig an i litteraturväg nu. Jag ger upp Celia Rees Sovay.. klarar inte av en uppknäppt skjorta till och fler frustande hästar som försöker slita sig från muskulösa, svettiga unga män…

Självinsikt...

Det här stämmer förmodligen mer än jag skulle vilja erkänna....

What Kind of Reader Are You? Your Result: Book Snob You like to think you're one of the literati, but actually you're just a snob who can read. You read mostly for the social credit you can get out of it.
Dedicated Reader
Obsessive-Compulsive Bookworm
Literate Good Citizen
Fad Reader
Non-Reader
What'>http://www.gotoquiz.com/what_kind_of_reader_are_you">What Kind of Reader Are You? Quiz'>http://www.gotoquiz.com/">Quiz Created on GoToQuiz

Hittade länken på Böcker med mera... tack för det, Erika!:-)

Afrikanen av J M G Le Clézio

Jag kommer faktiskt ihåg när den här boken kom, det talades ganska mycket om den i TV-sofforna då, i alla fall i de bokprogram jag tittade på under den korta period i mitt vuxna liv då jag faktiskt haft tillgång till TV och tittat sporadiskt på lite kulturprogram. Jag tror aldrig det var någon diskussion kring om man gillade boken eller inte utan bara om dess innehåll vilket är uppfriskande kan jag tycka i dagens recensionssamhälle som jag är fullt medveten om att jag är en del av. För a. jag gillar den här boken och b. jag rekommenderar den. Den sticker inte ut så mycket och är inte så märkvärdig att jag direkt skulle säga: Wow! Det här är nobelprismaterial! Den är lågmäld och lugn och eftertänksam och känns verkligen som författarens egna reflektioner under en skrivarhelg, vilket det förmodligen är också. Ett försök till memoarer för sin egen skull.

Vad jag hade hört mest om den här boken tidigare var att den skulle handla om Le Clézios far och vara en bra introduktion till Clézios författarskap. Jag håller inte med. Detta är nämligen snarare n bok om Le Clézios egen barndom och hans upplevelse av sin far. Tydligen präglade den väldigt hans tidiga år på ett eller annat sätt, antingen genom hans frånvaro, hans inverkan på modern eller genom hans butterhet och stränghet när familjen kom till Afrika för att ansluta sig till honom efter kriget 1948. Då hade Clézio inga egna minnen av sin far så det blev ett första möte för honom och samtidigt ett första möte med Afrika som upplevs som en extra mor, en styvmor eller amma som fadern levt med i flera år och som nu kommer att få lika stor betydelse för Le Clézios uppfostrans som hans föräldrar, om inte större.

Jag skrev att jag inte tror att det här är en bra introduktion till Lé Clézios författarskap och det vet jag ju egentligen inte eftersom det faktiskt är det enda jag läst. Det känns dock som att det måste finnas mer bakom den här författaren än så här. Visserligen intressanta självrannsakande reflektioner men, relativt lättläst, men ändå… Det mest intressanta i den här boken tycker jag ändå är att få en inblick i hur våldtäkten på Afrika som skedde under 1900-talet påverkade folk inifrån. Fadern förstörs fullständigt, förlorar hopp och tro och slits gradvis ner när krig härjar och han tvingas vårda, lindra göra så gott han kan som läkare trots knapphändig utrustning och utan hjälp och assistans. Det är ett hopplöst företag och han inser det själv, vilket sliter på honom. Det som sliter mest är dock när han inser att invånarna i området i Nigeria där han arbetar trots allt ser honom som en del av kolonialismen och inte som en av dem. De ser honom fortfarande som en utomstående efter 22 år.

Intressant, lågmält, skönt för själen att läsa annat än rafflande ungdomsromaner som kan vara nog så spännande i och för sig.

Torkade citronskivor och H P Lovecraft

Rätt skönt när det är lov på skolan och man kan sitta och mysa med en kopp té vid sin dator. Torkade citron och apelsinskivor för ett tag sedan att ha på jobbet så man kan spara dem och ploppa ner i téet när man känner för det, som nu. Allt för att skapa lite hemkänsla på jobbet...

De skyldiga av Lena Ollmark

Sara har flyttat runt hela sitt liv mellan olika städer och länder eftersom hennes föräldrar arbetar som journalist och byggnadsarkitekt. När de flyttar ut på svenska landsbyggden i Norrland trivs Sara inte alls dock. Hon saknar stadens ljud och hon har svårt för att få vänner. Klassens drottning, Cecilia, bestämmer sig för att sätta Sara på plats och ingen vågar vara kompis med klassens hackkyckling. Dessutom börjar hon drömma mardrömmar om att hon är instängd i en källare någonstans i ett annat land och hon känner sig konstant iakttagen hemma i sitt hus. Samtidigt som de flyttar dit börjar också mystiska bränder härja i området och man talat om en mystisk pyroman som aldrig lämnar några spår efter sig.

Det visar sig att hon är en del av De Skyldiga. En grupp människor världen över med speciella förmågor och en skyldighet att bekämpa ondska som tack för att de en gång klarat sig undan döden. Men vad detta har med Sara att göra och den pyroman som härjar i området, det förstår hon verkligen inte och definitivt inte hur hon skall ta sig an uppgiften, alldeles ensam. Hon vet ju inte ens vad hon har för egenskaper eller vad det innebär att tillhöra de skyldiga.

Detta är en genomsvensk spännande ungdomsbok med en ryslig twist. Den sticker inte ut i höstens flöde av rysare, men den är absolut läsvärd, kanske mest för ungdomar förstås. Synd på ett sätt att den kom i höst med så många bra svenska rysare för den kanske hade fått mer uppmärksamhet för ett år sedan när det var mer ont om sådana här böcker för den är verkligen spännande och jag skulle definitivt rekommendera den till de där ungdomarna som verkligen bara vill läsa om spöken och vampyrer.

Kryddiga mozartpumpor ca 15 st

Ca 100 g nougat
Ca 100 g marsipan
Röd karamellfärg
Gul karamellfärg
Torkade nejlikor

Blanda röd och gul karamellfärg till en orange färg och knåda marsipanen i färgen tills den är någorlunda jämnfärgad. Det gör inget om det inte blir helt jämnt, ränderna kommer ändå bara se ut som fåror i pumporna. Skär nougaten i ca 1 kvadratcentimeter stora bitar och rulla till små kulor. Dela upp marsipanen i små bitar och ta lagom stora bitar och platta ut till drygt 5-kronor-stora bitar som man sluter runt nougatkulorna och rullar lite till i händerna. Tvätta händerna emellan så fastnar inte marsipanen så lätt i händerna och det blir lättare att rulla. När marsipankulorna är färdiga så istället för att doppa dem i choklad så stoppa små torkade nejlikor i toppen på dem som stam. Om kulorna får stå över natten kommer de smaka duktigt mycket av nejlika. Vill man att de ska smaka mindre låter man de bara stå ett par timmar men det blir riktigt kott till espresso el krämig cappuccino också för den delen. Ovanligt kaffegodis som blir mycket uppskattat bland de som gillar kryddigt kaffe annars.

Halloweengodis: blodiga fingrar ca 15 st

Mmm.. som tidigare nämnt firas Halloween på en del ställen till helgen och vad passar bättre än lite blodigt godis? På min middag i lördags bjöd vi bland annat på de här och de blev faktiskt mer uppskattade än vad jag hade trott. Visserligen blev de fina men hade inte trott att de skulle bli så goda också. Många som satt och mumsade på dessa och även på mina pumpor som jag tänkte visa senare. Receptet är väldigt enkelt men tar lite tid.

1 paket Ladyfingers
Ca 250 g marsipan
Röd karamellfärg
Flagad mandel

Knåda till marsipan”degen” så den blir mjuk och fin. Ta sedan lagom stora bitar efter hand och knåda ut så de blir platta och omslut sedan ladyfingersarna ett i taget så det ser ut som marsipanpinnar. Det gör inget om fingersarna bryts för det är precis vad man gör sedan ändå. Forma fingrarna så de ser ut som människofingrar. Droppa några droppar karamellfärg i ett glas/kopp och blanda med mandelspånen och ev lite vatten så de får en fin röd färg. Fäst ett mandelspån i ena änden av fingrarna och karamellfärga lite i andra änden. Vill man kan man göra ett litet ”ärr” över fingret med ett knivsnitt och sedan droppa en droppe karamellfärg på ”såret” som snabbt sugs upp och ser läbbigt ut.:-) Färdigt! Jag vet, jag har upptäckt pysseltanten i mig själv!

Tystnadens hus av Magnus Nordin

Magnus Nordin har blivit lite av den svenska ungdomsdeckarens kung. Trots detta har han inte skrivit så många renodlade deckare utan trillat in på skräckromansidan lika mycket med ex Skuggvarelser och spökhistorian ”Huset vid vägens slut” som var en ganska enkel historia som dock tilltalar många ungdomar. Tystnadens hus är en riktig rysare som även den passar in i den här höstens rysartrend.

Tystnadens hus handlar om Stella som flyr från Pastor Davids sektliknande hem för barn och ungdomar tillsammans med Gabriel. De gömmer sig i ett gammalt rivningshus i en lagom öde del av staden i närheten. För att inte Pastor David skall få tag i dem är de tvungna att gömma sig ordentligt och Stella får stränga order av Gabriel att inte lämna huset när han går i väg på nätterna för att svartjobba med städning för att kunna få ihop till mat åt dem.

Stella blir totalt isolerad och hoppar till över alla ljud hon hör. Efter ett tag inser hon dock att hon kanske inte alls är ensam i rivningshuset. Hon hör ettljud från något som krafsar och en dag får hon se ett litet barn stå på innergården och gråta. Stella börjar prata med flickan osm säger att hon bor i huset med sin pappa men Stella har aldrig sett någon pappa. Flickans mamma skall befinna sig i källaren och leta efter en dockklänning men det säger flickan varje gång hon träffar Stella och Stella börjar tro att den lilla flickan inte har så lätt för att tänka i tid. Men det är mer som inte stämmer.. Flickan har alltid samma kläder på sig och Stella börjar drömma mardrömmar. Med mycket förvecklingar spelas en historia upp som Stella inte kan värja sig emot. Vem är den lilla flickan? Bor det fler i huset? Och varför uppför sig Gabriel så konstigt också när han kommer hem efter nattskiften på morgonen? Samtidigt som Stella försöker ta reda på var flickan hör hemma och hjälpa henne så tvingas hon också konfronteras med sin egen uppväxt och vem hon själv är. Hon minns inte sina föräldrar och vet heller inte var hon kom ifrån innan hon hamnade i sekten med Gabriel.

Betydligt rysligare och mer otäckt än Sandéns den femte systern, men också en mycket enklare historia. Den börjar tyvärr lite kryptiskt och kan av många upplevas som ”konstig” och det tar också en 40 sidor innan man kommer in i historien och förstår hur den är upplagd med sina parallella historier och Stellas drömmar. En van läsare vet att vänta för att man kommer förstå efter ett antal sidor, men tyvärr tror jag att många ungdomar kan trilla bort när de inte direkt förstår upplägget för boken. Tyvärr säger jag för det är en ruskigt läskig och spännande bok som förmedlar en väldigt suggestiv och speciell stämning. Man känner Stellas isolation och tomheten i boken. Mycket väl skrivet på ett ändå väldigt enkelt språk. Tycker mycket, mycket bättre om den här boken än om ”Huset vid vägens slut” som är den andra bok jag läst av Magnus Nordin. Har någon läst den? Tyckte ni den var konstig? Tror ni den kan vara svår att ta till sig?

Den femte systern av Mårten Sandén

Om några dagar firas Halloween/Allhelgona-helgen och utan att lägga någon värdering i om man vill fira det eller inte så kan man ändå konstatera att det sällan kommit så många passande böcker en höst att läsa just den helgen. Den femte systern har lanserats som en skräckroman som skall skrämma vettet ur ungdomar som läser den, men jag är ju inte direkt benägen att hålla med. Det har pratats ganska mycket om den här boken på sistone eftersom den nyligen blivit nominerad till Augustpriset, välförtjänt om något förvånande tycker jag. Detta är inte en skrämmande bok. Spännande och underhållande, men inte skrämmande. Den kommer bli otroligt svår att bokprata om för ingen verkar riktigt kunna förklara handlingen i den men i stora drag kan jag berätta hur Mårten Sandén själv beskrev den på Litteralund.

15-årie Jannike har haft det svårt hela sitt liv. Hennes pappa som var av resande släkt (vad vi kallade tattare förr) dog när Jannike var liten och hennes mamma har kämpat med olika missbruk under hela Jannikes uppväxt. Som resultat av detta har Jannike farit in och ut ur olika fosterhem/ungdomsvårdsanstalter mm och är idag ganska tungt kriminellt belastad själv. Äntligen verkar det dock som att Jannike har fått en chans att ta sig till ett bättre liv. Hon har fått en praktikplats på ett museum och där också träffat en vuxen person som behandlar henne väl, nämligen museichefen Elisabeth. Ganska snart står det dock klart att det råder ett hot mot Elisabeth. Någon eller någonting vill henne illa. Jannike har förutom sin svåra uppväxt också varit tvungen att hantera att annat för henne stort problem. Det är nämligen så att Jannike är synsk. Hon kan bl a höra andras tankar och se saker andra inte kan se. För att kunna hjälpa och skydda Elisabeth, som dessutom är gravid, tvingas Jannike göra upp med sin gåva och inse att hon måste lära sig använda den.

Handlingen går i ett rasande tempo och det trillar hela tiden in nya bifigurer, vättar, troll, levande döda och en adlig jätte som jobbar för något som kallas byrån för särskilda efterforskningar.

Skrämmande vet jag inte om det är, snarare skulle jag beskriva det som en blandning mellan Terry Pratchett och Stieg Larsson. För konspirationer och stadsråd vävs ihop med övernaturliga väsen och magiska riter och det är faktiskt riktigt roligt också emellanåt. När Jannike och Elisabeth blir överfallna av vätten Fänkål precis i början av boken kan jag inte låta bli att skratta för det är så absurt. Och så flyger boken fram. Man ömsom skrattar ömsom kan inte låta bli att läsa ett kapitel till för att veta hur det går. Och det är nog bra att ha ett lov eller en helg på sig då handlingen kan vara svår att greppa om man inte läser i ett sträck. Läskollon är det bästa! Var så skönt att bara åka iväg i 4 dagar och plöja lite jag missat att läsa på sistone.

Min typ borsa av Johanna Lindbäck

Johanna Linbäck kom 2007 ut med sin debutroman ”En liten chock” om en kille i 3:an på gymnasiet som blir kär i sin engelskavikarie. Den boken sjöd av liv och referenser till allt möjligt kul om jag tyckte verkligen, verkligen om den boken, därför var mina förväntningar ganska höga på den här, ”bok nummer två”, som brukar vara så svår att skriva har jag förstått. Nu befinner vi oss i samma skola men med helt andra personer. Ninas mamma träffar en ny man via en sajt på nätet och ganska snabbt blir det allvar. Nina tvingas fira nyår med den nya mannen, Tomas, och hans två söner, Daniel och Wille, trots stora protester. Efter ytterligare en tid beslutas det att Tomas och hans söner skall flytta till Nina och hennes mamma och Sönerna får börja i ny skola, tillsammans med Nina. Ninas värld rasar samman. Hon vill inte alls ha någon ny familj, det räckte alldeles utmärkt med bara henne och hennes mamma, men hon har inte så mycket att säga till om. Wille är två år äldre men Daniel börjar 1:an på gymnasiet, precis som Nina, t o m i samma klass på NV-programmet. Det visar sig dock snart att i alla fall den ena känner något mer än bara syskonkärlek för den andre…

Boken är uppbyggd i kapitel skrivna utifrån de olika syskonens vinklar. Ibland får man läsa hur Nina tänker och ibland hur Daniel tänker och dramat spelas upp. Slutet får vi redan i början av boken, men slutet på slutet får vi vänta med till sista sidan. Vi vet att Nina och Daniel får ihop det i någon utsträckning, de börjar pussas på en fest, men vad som händer sedan, det får vi vänta hela boken på att få veta, vilket är ett väldigt spännande grepp. Man vetj u att det kommer att hända något i alla fall så om man bara orkar läsa vidare (itne för att det är någon svårläst bok) så kommer det att komma action på slutet sedan… Boken är väldigt välskriven och har jämförts av många med Katarina von Bredows bok ”Syskonkärlek” som handlade om två biologiska syskon, men jag tycker snarare att den påminner mer om en annan bok av Katarina von Bredow, ”Expert på att rodna”, som handlar om en tjej vars mamma träffar en ny man och de flyttar och hon får börja ny skola och hendessutom blir intresserad av sin nya ”brorsa”… Ingen dålig jämförelse. Katarina von Bredow anses ju vara drottningen av kärleksromaner för tonåringar i Sverige och jag tycker nog Johanna Lindbäck står sig mer än väl i konkurrensen med den här boken. Synd dock att den inte riktigt når samma nivå som ”En liten chock” som jag verkligen tycker är en riktigt bra bok, även för vuxna att läsa. Men så är det ju alltid svårt att skriva bok två…

En liten reflektion bara. Pratade om bokomslag häromdagen och tycker det är lite märkligt att den här boken redan kommit ut med två olika omslag! Eller lanserade de ett innan den gavs ut och sedan ett när den väl kom? Vilket är snyggast? Jag gillar nog det med fotot bäst.

Johanna Lindbäck var för övrigt på Litteralund och pratade lite om sin bok men beskrev den inte alls som jag. Förbehåller mig dock rätten att göra mitt eget bokprat.:)

Man glömmer snabbt...

Himmel vad jag ligger efter med blogganteckningar. Börjar redan glömma bort en del böcker jag läst så får skynda mig att plita ner något om dem. Dessutom hade jag tänkt skriva ner lite om Litteralund och allt skojigt Halloweengodis jag gjort.:) Visste väl jag hade en pysselnörd i mig också.. ska direkt efter lunch sätta mig och titta igenom lite lästa böcker! Så man får något gjort någon gång!

Litteralund 2008

Så var det dags för litteralund. Bokmässan/Bokfestivalen för barn och ungdomslitteratur. Som namnet antyder är den i Lund och förra året gästades den av kändisar som Lene Kaaberböl och Anthony Horowitz. I år kommer bl a Mårten Sanden, Magnus Nordin, Celia Rees, Aidan Chambers och Åsa Anderberg Strollo för en salig blandning av folk. Det skall pratas läsfrämjande verksamhet, bloggande och skräck. Egentligen känns det ganska likt en musikfestival fast med böcker. Autografjägarna går på boksigneringar och man kan lyssna på sina "idoler" när de pratar om favoritgenrer inom litteratur. Och likt bokmässan förstås, men med mer workshops för barn och unga.. Lena Lilleste har deckarskola och man kan kolla upp serieskapande och kolla på film. Jag håller mig till tryggheten på Grand men tar kanske med en bok eller två för signering till biblan..

Utvilad inför Halloween

Himmel, vad det är skönt med semester. 4 dagar utan dator, skrikiga barn eller tvång att gå upp på morgonen. Promenader vid havet, böcker och mat vid öppna spisen. Underbart. Helt underbart! Läst flera ungdomsböcker, bl a Mårten Sandéns "Den femte systern" som är Augustprisnominerad och Magnus Nordins senaste, Tystnadens hus. på lördag blir det Halloweenmiddag så det är mysigt att läsa sig till lite stämning. Spöken, häxor, zombies. Böcker om vampyrer och skräck svämmar det över av just nu så tänker inte tipsa om Bella och Edward eller Sookie ev Låt den rätte komma in men är lite tips på lite mer praktiska böcker man kan läsa för att komma i Halloweenstämning el ta hjälp av om man ska ha spökfest ex:

Vampyr av Rebecca Brander

Här finns lite av varje om vampyrer. intervju med en livs levande (ja!) idag vampyr, lite texter om berömda vampyerer i historien, tips på vampyrfilmer/böcker och ett personlighetstest för att utröna om man är vampyr själv. En fin liten klippdocka man kan kopiera också om man vill.:-)

Så firar man Halloween av Evastina Törnqvist

Tips på hur man dukar fint, vad man klär ut sig till, recept och lekar för både vuxenfesten och barnkalaset. Även texter om Halloween, vad det är, hur det firats och var det kommer ifrån och några spökhistorier att läsa högt på kvällen efter maten.

Monster på vita duken av Jonas Anderson

Här står lite om olika filmkaraktärer i historien och deras filmer. Kan ge tips inför ev frågesport eller ev utklädnad.

Önska

Högt upp på önsklistan är en t-shirt som är uniform på servitriserna där Sookie jobbar. Tyvärr går den endast att beställa i USA...

Festlig fredag: Country Holiday

Ja!! Den här veckan blir det en festlig torsdag då planen är att åka ut på landet över helgen och bara gå runt och ta det lugnt i höstsolen, sitta framför brasan och läsa och dricka té. Mitt eget lilla läskollo så att säga. Inga skrikande barn, inga boklådor eller bokprat. Bara tystnaden, böckerna, Ben, Jerry, bokomatsambon och jag. Eftersom det är studiedag på skolan har jag faktiskt inte huvudvärk just nu och är inte supertrött så ev kommer vi gå ut och äta innan vi hoppar på tåget så vi slipper laga något då vi kommer fram. Dessutom är det ett trevligt sätt att markera att minisemestern börjar. O, jag ska sooooova.:-)

Huu..

Legat sjuk några dagar och då är det naturligtvis kaos när man kommer tillbaka till biblan. Hellre en dag extra sjukskriven så man har ork att ta itu med eländet när man kommer tillbaka än att komma när man är nästan ok till ett bibliotek som ser ut som tåget kört igenom det och man har 100 elever som vill ha hjälp och låna/lämna böcker. Roligt förstås, men man behöver onekligen sin energi...

Jordgubbspraliner

250 g 70%-ig choklad
½ dl grädde
½ dl jordgubbslikör
En nypa chili
2 klickar smör
1 knivspets salt

Smält 100 g choklad i en kastrull/i micron på låg värme, gärna i vattenbad. Blanda med en liten, liten klick smör. Droppa ner i en iskubslåda, ex de trekantiga eller hjärtformade från IKEA. ”Dra” upp chokladen på sidorna i formen med en liten sked eller en pensel så att de täcker sidorna i formarna. Ställ svalt i frys eller kyl. Smält nästan allt av chokladen som är kvar men behåll en ca 50 g och om det är någon choklad över sedan innan så smält den igen också. Blanda med grädden, likören, smöret och kryddorna tills allt smält samman till en mörk fin sörja. Ta ut chokladformarna ur frysen och fyll dem med tryffelsmeten, ställ kallt i frysen igen. Smält det sista av chokladen och ta ut pralinerna ur frysen igen. Täck pralinerna med den smälta chokladen så att pralinerna får en botten också. Frys och plocka fram någon timme innan du vill äta och ”tryck ut” ur formen.

Alternativ fyllning:
De hjärtformade pralinerna jag gjorde blev jordgubbssmaksatta, mina trekanter däremot fick en helt annan smak.

½ dl Sherry
100 g 70%-ig choklad
20 g smör
Ca 1 dl grädde
1 msk sesamolja
5-10 nötter beroende på antal praliner
1-2 msk riktigt stark espresso

Smält och blanda alltihop utom nötterna, det blir troligtvis smet över. Fyll formarna och tryck därefter ner en nöt i varje form innan du täcker med ytterligare smält mörk choklad och får en botten. Detta blev jättegod men väldigt mäktigt. Som sagt blir det förmodligen smet över men då kan man ha det till sås till glass eller göra rischoklad.:-)

Andra förslag på smaker:
Choklad, apelsinlikör, kanel, grädde
Endast sesamolja+sesamfrön, ev rostade +choklad och grädde
Pistagefrön, hackade, choklad, grädde
Blåbär+marsipan. Smaksätt marsipanen med krossade blåbär. Ev kan man lägga ett blåbär i botten på pralinen och fylla på med marsipan.

Jordnöt: Blanda choklad med jordnötssmör och lite grädde. proppa ner en jordnöt i pralinen innan du täcker med chokladbotten.

Festlig fredag: fångarna på biblioteket

Puh, dagen har gått i ett i ett men bara med trevliga saker och så ska det fortsätta. Ikväll blir det fredags mys med ost och vin med långväga vänner, t o m från England. Imorgon är planen att vi ska till ett aktivitetshus med massor med utmaningar i stil med ”Fångarna på fortet”. Vi ska helt enkelt springa från rum till rum och lösa uppgifter och samla poäng för något slutmål som är ytterst oklart.:-) Innan dess är planen att basta och kanske ”höstbada” lite om jag inte är för rädd om hjärtat, hehe. Och middag och partaj igen på kvällen. Riktigt mycket mys och umgåsande ska det bli och uppdaterande av vem som förlovat sig, gift sig och fått barn sedan senast, hehe. Kvällen till ära har jag gjort riktigt supermumsiga chokladpraliner som vi ska ta till kaffet ikväll tänkte jag.

För alla som inte har hela sin helg planerad kan jag ge ett litet tips. Höstens trendigaste varelse tycks vara vampyren (”True Blood”, ”Twilight”-filmatiseringen, 4:e boken om Bella och Edward, ”Låt den rätte komma in”-filmatiseringen mm) och på lördag kör Svt2 vampyrkväll med bl a en dokumentär om vampyrer på film och den fantastiska men otäcka Nosferatu av Hertzog. Var måånga år sedan jag såg den men tyckte den var ganska läskig. Speciellt en scen med massor av råttor.

För min del bli helgens stilikon en svartklädd vampyr, helgen till ära. Är nämligen svart från topp till tå i snörkängor och kort klänning då jag skall direkt från jobb till tjejerna senare. Även om jag verkligen inte skulle vilja vara vampyr. Är det någon man tyckte så illa om att man skulle vilja se dem döda så vill man ju inte ta i dem, än mindre sätta tänderna i halsen på dem!?

Idag smäller det...

Jag funderar på att ställa fram en TV i mediateket strax innan klockan 13 enbart för att jag är så himla nyfiken. Inte säkert någon annan är det dock... och jag kanske skulle höra bättre om jag låste dörren in till mig och såg det på datorn istället...

Tillägg: Ok, jag tänkte inte att jag skulle komma med några gissningar eller förslag men jag kan inte hålla mig.

Min lista låter som följer:
Haruki Murakami
Ian McEwan
Amos Oz
Mario Vargas Llosa
Milan Kundera
Umberto Ecco
Paul Auster

Ok, ganska många förslag och många kändisar och egentligen tror jag väl på en mer obskyr författare i år efter Lessing. Jag tror på en man, icke-anglosaxisk (ok, kanske inte McEwan ex då), prosaist. Sedan är det ju svårt. 3 timmar kvar och nedräkningen har börjat.:-)

Tillägg:
Hurra, min första gissning var en fransman men kom inte på något namn. Där ser man. De körde på ett känt namn i alla fall. Jean-Marie Gustave Le Clézio. Bl a skrivit Afrikanen om sin far.

Frallor

Vad är det i vita fluffiga frallor som gör att man mår så dåligt efter att man ätit dem? Har magknip, är hård som en sten och mår allmänt cheesie efter fikan på jobbet, som jag alltid gör när det är vitt bröd... Trodde det bara var luft i, men det är klart, luft vill man väl inte ha mer i magen..

Jag tröttnade på att vänta…

Jag har tänkt att jag skulle vänta med att läsa Charlaine Harris böcker om Sookie Stackhouse tills den första släpptes på svenska, vilket den skulle göra i våras. Utgivningsdatumet har dock ändrats och ändrats och skjutits på. Nu kommer TV-serien som bygger på böckerna, True Blood, och jag tänkte att jag skulle vänta med att se den till jag läst i alla fall första boken och tänkte att jag helt enkelt skulle ge upp och även beställa dem på engelska. De som varit inne här tidigare vet kanske att jag är omåttligt förtjust i Harris serie om bibliotekarien Aurora Teagarden som snubblar in i olycka mordfall hela tiden och har varit så sugen på att läsa annat av henne också. Nå, jag gav till slut upp. Jag kunde inte stå emot. Nu har jag börjat titta på TV-serien ändå och kom fram till att det säkert bara är bra för annars hade jag med all säkerhet bara blivit besviken. Det brukar jag ju bli på filmatiseringar av böcker man gillar… Nu är jag inte besviken alls utan topp tunnor förälskad och bara måååste skriva om vilken liten pärla det är!! Se den, se den, se den! Bara ledmotivet av Jace Everett och intro-filmen är värd att tittas på! Kolla in på Youtube, jag kan inte länka eftersom innehållet anses för vuxet..;) Mums, mums, mums vilken härlig serie! Kan inte vänta till nästa avsnitt…

I´m the vampire, that´s why av Michelle Bardsley

Det tog ett tag att ta sig igenom den här boken för jag blev aldrig riktigt engagerad. Småunderhållande visst, men inte mer än så.

I den lilla staden Broken Heart i USA blir 11 personer överfallna och dödade av ett okänd monster som senare identifierar som en vampyr med en ondsint smitta. De 11 personerna blir ”räddade” av något som kallas för konsortiumet som är en organisation som förenat ett antal vampyrer i 7 klaner och som ursprungligen alla härstammar från samma vampyr, Ruardan. De 11 offren förvandlas till vampyrer och får också veta att konsortiumet planerat att ta över staden för att skapa en lugn bosättning för de sina och slippa leva i ständig rörelse. De har köpt upp hus och mark över hela stan och deras största bekymmer är nu den smittade vampyr som sprider skräck i de kvarvarande människorna i byn och som man även tror överfallit och försökt döda ett antal vampyrer. En av de överförda ”nya” vampyrerna är Jessica, som det visar sig också är utvald livskamrat till Patrick, son till Ruardan och en av de äldsta i vampyrsamhället. Jessica gillar inte alls att vara förutbestämd åt någon, speciellt inte som hon har levande barn att tänka på. Problemet är bara att Patrick är sexigare än sexig och Jessica har väldigt svårt att stå för sina principer när han är i närheten.

Detta är verkligen vampire-chick-lit med en touch av tant-snusk! Man får hela boken igenom följa Jessica och hur hon velar mellan sina barn och sitt liv med Patrick. Lite bett och blodsugande blandat med några riktigt beskrivande scener som till och med får mig att rodna. Jag vet inte men jag tycker inte det är så intressant att läsa två sidor med endast beskrivningar av hur stor vampyrens *pip* är och vad Jessica drömmer om att han gjorde med henne. Speciellt som det faktiskt är lite taffligt gjort. Hade man plockat bort de scenerna hade det nog blivit en bättre bok dessutom för nu blir den lite plump snarare än komisk. För mellan de tjatiga sexscenerna är där en hel del roliga avsnitt om kulturkrockar människor/nyvampyrer och vampyrer emellan som faktiskt är ganska underhållande. Räcker dock inte för att jag ska känna mig sugen på att läsa resten av serien. Nästa bok handlar dock om en av de andra nya vampyrerna som råkar vara bibliotekarie på det lokala biblioteket så den måste jag ju dock också läsa. Får se om jag blir mer biten (ha, ha) att fortsätta efter den…;)

Festlig fredag: Höstblot

Japp, i helgen blir det bal, igen.:-) Gjort lite uppehåll nu under bröllopssäsongen men nu är det dags igen, hehe. Och jag har som vanligt svårt att bestämma mig för vad jag ska ha på mig.;-) Lite guldigt och 70-talsmönstrat eller rött, blått och guldigt, lite preppy nästan? El ljuvt ljustgrönt? Hmmm, inte lätt det här. Blir nog brunt och guldband i håret dock, lite Serena Van Der Woodsen, serien har trots allt premiär igen på söndag.;) Även om jag SKÄMS över att jag gillar den (böckerna suger, de är jättedåliga, läs inte)

Egentligen skulle jag dock gärna ägna hela helgen åt att stänga in mig med varm choklad och mina böcker, men så blir icke fallet.. det får vänta två veckor då jag planerat långhelg med alldeles eget läskollo. Den här blir dock flärdfull och mitt största problem är vilken frisyr jag ska ha och om jag kommer att orka med att gå upp på söndag.. vill inte att hela helgen ska gå för att man är på fest en kväll.

Idag är planen att göra en lyxig fredagsmiddag, eg skulle ”svärmor” kommit förbi för att fira födelsedag och tårta var planerad, men nu blev det skjutet på. Man kanske kan göra tårta ändå? Med massor med choklad så man kan slicka på sina fingrar som om man vore Nigella…mm…

Nigella

Det här är bara orättvist! Nigella Lawson, förövrigt en liten idol för bokomaten, är 48 ÅR GAMMAL!!! Det hade jag ingen aning om! Hon ser ju ut att vara yngre än jag men skulle kunna vara min mamma! Livet är verkligen inte rättvist ibland. Himmel.. Och så mycket gott som hon äter... Ok, hon skulle kanske inte kunna vara min mamma för hon bor i England och är kokboksförfattare men dte hade varit djäkligt coolt att ha henne som mamma, eller hur?

Dagens citat

... kom in en elev och frågade efter böcker om Nordamerika så jag visade henne hyllan med böcker om Nordamerika och sa att det tyvärr inte fanns så mycket inne eftersom det mesta är utlånat nu när de har temaarbete. Det fanns dock lite böcker om USA och några om Canada. Då kommer följande konversation:
-Vi skriver inte om USA.
-Jaha, inte om Canada heller då, eller?
-Nej..
-Vad skriver ni om då?
-Ohio och Kentucky.
...(tystnad)...
-Men Ohio och Kentucky ligger ju i USA?
-...eh, jaha....