tisdag 28 april 2015

Dream on (Drömläge) av Bali Rai

Image result for bali rai dream onDream on, eller Drömläge som den heter på svenska, är en sådan där lättläst bok av Bali Rai som är utgiven på Barrington Stoke på engelska och Argasso på svenska. De som jobbar i skola eller på bibliotek vet förmodligen precis vilken typ av böcker jag menar. Lättläsa böcker som passar bra för både dyslektiker och motvilliga läsare, så väl som nybörjarläsare, ex de med svenska som andra språk.

Dream on är en enkel historia med mycket handling och lite mellan raderna. Baljit är en ung kille i en liten stad i England som älskar att spela fotboll. Hans dröm är att en dag få spela för Liverpool som proffs, men hans föräldrar har en annan åsikt. Fotboll är nog ok, men det är bara ett nöje som man kan ägna fritiden åt när man inte har viktigare saker för sig. Som att hjälpa till i pappans Snabbmatskök. Baljits pappa drömmer om att Baljit ska ta över familjeföretaget eller bli läkare eller jurist. Fotboll är inget man kan leva på.

Men Baljit är bra. Han är faktiskt så bra att han blir uttaget att vara med på en provmatch tillsammans med några andra i laget, för att visa upp sig för talangscouter från så väl Aston villa, Arsenal och Liverpool… Och visst måste hans föräldrar ändra sig om han blir antagen…?


Baljit ljuger och myglar för att få vara med och spela med kompisarna och åka på uttagning. Hemma låtsas han att han har skolutflykt. Det är en enkel, men underhållande historia om att följa sin dröm, om vänskap och Bali Rai lyckas även slänga in lite sidospår om rasism, familjetraditioner och kärlek så det finns en hel del att plocka av här om man vill diskutera boken. Dessutom tror jag faktiskt att den är tillräckligt underhållande i sig själv, utan att det ska vara en bok man blir påtvingad i skolan. I alla fall för de som gillar fotboll och böcker med rak och enkel handling där det händer saker hela tiden. Och de är ganska många. 

måndag 27 april 2015

Kensukes rike av Michael Morpugo

Det här är en sådan där klassiker i skolvärlden att nästan alla svensklärare och skolbibliotekarier måste ha läst och arbetat med den på något sätt. Den används på svenska och engelska, på tema resor, andra världskriget, barn i världen, Robinsonader osv osv och jag har inte läst den förrän nu, naturligtvis på grund av att även vi ska ha ett temaarbete. Och jag ska bokprata om den. Temat är resor och till det så passar den utmärkt.

Boken handlar nämligen om en pojke, Michael, som tillsammans med sina föräldrar och sin hund ger sig ut med båten för att segla jorden runt. Detta på slutet av 80-talet. Familjen har haft det krisigt ett tag sedan pappan i familjen förlorade jobbet men nu går de helt upp i sitt gemensamma projekt och de älskar det. Michael skriver om livet till havs, om hur de lägger an i olika hamnar i Sydamerika och Afrika och hur de kämpar mot stormar och träffar både släktingar och nya vänner. Men så kommer en storm som inte riktigt liknar de andra och Michael kastas över bord. Det är kväll och hans föräldrar hör inte hans skrik.

Michael hamnar så småingom på en liten ö tillsammans med sin älskade hund. Ön verkar till en början öde, men snart visar det sig bo en gammal man på ön också. Mannen är tvär och håller sig på sin kant men sakta tinar han upp och bjuder in Michael till sin hydda och de blir vänner. Han lär honom att han måste skydda sig mot myror och mot brännmaneter och de tar hand om aporna på ön. Michael förstår så småingom att mannen heter Kensuke och är överlevande efter andra världskriget. Amerikanerna sprängde hans hemstad Nagasaki i Japan och sedan har Kensuke inte hört något om världen utanför mer än när det kommit jägare till ön som dödat apor och skövlat.

Michael blir räddad tillslut och skriver långt senare ner berättelsen om Kensuke och deras vänskap. För mannen bestämmer sig för att han inte vill lämna ön utan stanna där tills han dör.


Det är inte världens action i den här berättelsen men det är spännande att läsa om den gamle mannen och hur de lär sig att överleva där på ön. Fram till dess känns det dock mest som att man väntar på handlingen, trots att Michael ju befinner sig på sjön och reser nästan hela jorden runt. Det märks att det är en lite äldre historia, även om den bara är en 15 år gammal, faktiskt. Jag tycker att den håller och det finns massor att diskutera utifrån den, men det kanske inte är en bok så värst många barn skulle välja själva.

fredag 24 april 2015

Festlig Fredag


Herregud, vilken vecka. Är det bara en vecka sedan det var Litteralund? Ska sätta mig och skriva ihop lite inlägg även om de seminarier jag inte hunnit sammanfatta än också så snart jag hinner. Denna vecka har varit galen och mycket märklig. Världsbokdag, Bokjury-vinnarna har presenterats, själv har jag varit magsjuk, jag har levt med Maj i Kristina Sandbergs ”Att föda ett barn” och jag har spenderat tid med Nora och Serena i Messuds ”Kvinnan på övervåningen”. Om det är något jag längtar efter just nu så inte är det fest, men det bjuder helgen eventuellt på ändå. Om kroppen orkar och inte stannar hemma pga totalt slut och överansträngd. Dessutom är det Litteraturrundan i Skåne, ett halvnytt Litteraturarrangemang där man kan åka runt och lyssna på föreläsningar och paneldebatter och liknande. Spännande, eller hur? Frågan är om jag hinner med något av det dock för jag ska även träffa lite vänner och bara hänga. Hur man nu ska orka… har ju knappt börjat äta igen…


Vad hittar ni på? Läser ni något speciellt? Tar ni igen er efter Helsingfors? Shoppar ni i Amsterdam eller går på vernissage?

torsdag 23 april 2015

Världsbokdagen

Jomen så att! Idag firar man BOKEN över allt i hela världen på bibliotek, i skolor och i bokhandlar. På mitt lilla jobb har vi utställning med böcker från världens alla hörn för att uppmärksamma böcker som man inte alltid annars tänker på och även visa på bredden i biblioteket. Att boken man läst och gillat är skriven av en dansk eller tysk kan ju vara roligt att veta.



Dessutom har vi haft författarbesök och filmvisning med bok-trailers och naturligtvis avslöjat vinnarna i BOKJURYN! Ni vet tävlingen där barn över hela Sverige får vara med och rösta fram sin favorit bland 2014 års böcker. Lite förvånad blev jag över att Chris Wooding - Färglös vann bästa ungdomsbok, men de övriga vinnarna var inte så överraskande. Ännu en LasseMajas Detektivbyrå drar hem segern och Kristina Olsson omåttligt populära uppföljare till Glasbarnen, nämligen Silverpojken, drog hem mellanåldersklassen. 

Har ni firat Världsbokdagen på något sätt?

Bildriket -en konstbok för unga av Rosie Dickins

Bildriket - en konstbok för ungaGud, vad jag hade älskat den här boken när jag var så där 8-9 år. Jag hade verkligen sugit i mig varje ord och bild och jag måste erkänna att det är nästan så att jag gör det nu också. 

Boken listar 35 av världens mest kända målningar och flera av mina personliga älsklingar finns med. Bla Primavera av Botticelli som man kan se lite längre ner här på bloggen och Millais Ofelia. Fakta om målningarna blandas med enkla fakta om konstnären, epoken eller sättet att måla på. Boken går in på detaljer utan att bli tungsint för texten är luftig och lätt att läsa. Trots att det verkligen är en omfattande faktabok så blir den verkligen lätt att läsa och jag tycker definitivt att den passar från 8 år och uppåt. 

Tavlor från flera epoker och områden presenteras, även om det är den västerländska konsten som presenteras. Det är inte en uppslagsbok utan ett personligt urval. En orientering. Vi börjar med Jan va Eyck från 1300-talet.Amolfinis trolovning, som jag minns från min mammas sovrumsvägg. Boken sveper sedan genom århundradena och avslutas med Warhol och Hockney. 

Precis så här lättsamt och lustfyllt tror jag verkligen att en konstintresse skapas. Eller bara lite allmänbildning. Hur som helst är den en finfin bok som jag tror skulle kunna uppskattas av allt från 8-åringar upp till kanske 12.

onsdag 22 april 2015

Åse och grodan av Ingrid Olsson och Charlotte Ramel

OMS_Ã…se_och_grodan.inddIngrid Olsson och Charlotte Ramel är en vinnande kombination. Boken är tänkt från tre år men min tvååring slukar den med hull och håll och han har verkligen börjat bli lite kräsen på sistone. Det duger inte att ta fram vilken bok som helst längre, Historien om den platta överkörda grodan läser han gärna om dock. Charlotte Ramels bilder känns igen från den omåttligt populära serien med pekböcker "liten-sviten" och bilen i den här historien påminner också betänkligt om den gamla favorit-bilen i "Bilen säger brum". Men de böckerna är skrivna med en annan Olsson (Lotta). 

Historien är lite lagom filosofisk, äcklig och väldigt nära det lilla barnet. Åse har hittat en död groda som hon stoppat i en burk och tagit med sig hem. Hon ska visa den för Malte, men mamma säger hela tiden "sen". Först ska de äta, men maten dröjer ju så förfärligt länge. Så tar Åse mammas sysax och klipper sönder mammas klänningstyg. För att hon är så arg, och frustrerad och ja, kanske vill hämnas? Få lite uppmärksamhet? Med ens förstår ju Åse förstås att det var dumt men då är det försent. Hon gömmer sig i garderoben och mamma blir arg, men sedan är det bra med det. Och Malte kommer så småningom. Och då vill minsann mamma också se på grodan. Men då är det Åse som bestämmer. Säger "sen". Först ska de äta.

Det blir en stor i historia på få sidor. Min pocket är mest fascinerad av grodan. Och saxen. Den som han vet att han själv inte får leka med. Han lär sig namnen på Malte och Åse. Det där läskiga med att göra fel. Att prata om döden och att inte få bestämma. Det kan komma sedan. Tror att det kan vara en bok som kan räcka länge.

tisdag 21 april 2015

Så lär jag också känna Maj

Att föda ett barn (pocket)Kanske är jag sist på bollen att lära känna Maj. Vad kan man säga som inte redan sagts? Som inte redan prisats? Förmodligen inte mycket. Historien om maj följer med mig under några dagar av magsjuka och jag läser med febrig iver och kan inte släppa henne ur sinnet. Det är svårt att förstå att hon bara är 20 år när boken börjar och inte mer än 21 när det slutar. Denna flicka som teoretiskt sett är så ung att hon skulle kunna vara mitt eget barn. Fast i en helt annan tidsålder då. Vad gjorde jag själv vid 20? Inte axlade jag ett sådant ansvar i alla fall. Det är inte konstigt att hon emellanåt nästan själv verkar dras in i galenskapen av rädsla, förväntningar och brustna drömmar om ett bättre liv. Ett par gånger kommer jag att tänka på Jonas Gardells ord "Jag vill, i mitt liv, få älska någon som älskar mig." Många skulle nog säga att Maj haft tur i oturen, men så är det just det där jag tänker på. Att vid 20 års ålder känna att det liksom är färdigt nu. Maka och mor. Inte drömde man kanske om den romantiska passionen på samma sätt som 100 år senare. Men ingen ska slå i mig att man inte drömde om kärlek. Att leva livet lite. Och nog gjorde Maj det också. Men vilket liv hon får. 

Boken lämnar en dock inte med någon vidare positiv sinnesstämning. Vilken bitter melankoli och desperation. Ändå binds man så förtvivlat samman med Maj. Hon kunde ha varit min mormor. Fast Maj känns både mer bildad och definitivt mer framåt än min otroligt reaktionära bondmora till mormor (som jag naturligtvis älskade ofattbart mycket ändå). Det är kanske om möjligt bara det jag tycker känns lite... dubbelt. Fast jag tror också att det är klassresan och kulturchocken att befinna sig i en helt annan klass och med en betydligt äldre man från en dag till en annan. Det som gör henne osäker och gör att hon tar till gamla invanda mönster och tankegånger om att passa in, i alla fall vara "hel och ren" och duglig. Säkert är det också osäkerheten som spär på hennes bacillskräck. Eller renlighetsfanatism. Åh, Maj, du skulle ha fått leva idag istället. Jag vill så intensivt att det ska gå bra för henne och hennes lilla försvarslösa barn. Och även hennes familj även om den känns rätt fjärran här.

måndag 20 april 2015

Walking dead 1+2

The Walking Dead volym 1. Tills döden skiljer oss åtMitt projekt att läsa Walking Dead har fått en mager men dock början. Två album in så är jag inte helt fast måste jag säga men tycker det är lite lagom spännande. Inte särskilt läskigt alls dock. Utom ett fåtal gånger men då är det inte Zombierna utan skräcken, isoleringen och vad desperation gör med folk som är det otäcka. Jag har förstått att det blir rätt mycket värre längre fram i serien, men än så länge så tycker jag att historien är ok men att mina gamla ”Kalla kårar” från när jag var liten var rätt mycket läskigare.

The Walking Dead volym 2. På drift
Historien är intressant, att en stor del av befolkningen har utplånats och att kontaktmetoder och information har försvunnit. TV sänder inte längre och förresten har elektriciteten ändå slutat fungera. Barn växer upp utan samma moraliska koder som vuxna och lär sig skjuta innan de kan läsa. Jag misstänker att det kommer att ta några album för än så länge tycker jag inte att jag direkt känner någon av karaktärerna, de är ganska ytliga. Det är ett par tillfällen jag börjar känna med Lori, huvudpersonen Ricks fru, som blir gravid mitt i allt elände, men det går snart förbi. Jag läser dock vidare för historien är som sagt ok och jag vill ju veta hur det hela fortsätter. Kommer det att bli värre? När inträffar allt det där som moralpaniken handlar om?