
The summer house är en av hennes äldre romaner som utspelar
sig i Italien men som framför allt handlar om en medelålders brittisk kvinna
som separerar från sin man och flyttar till landsbygden i norra Italien för att
börja om. Hon planerar att arbeta som frilansjournalist och fixa till sitt
gamla hus själv. Dotterns har flyttat hemifrån sedan länge och pluggar på universitetet.
De pratar sällan och träffas ännu mindre.
Det här skulle kunna bli en romantisk historia om att finna
sig själv mot en vacker kuliss men eftersom det är Kent som är författare så
förvandlas historien snart till en otäck mordhistoria. Kvinnan, Rose Fell, får
knappt ihop ekonomin och umgås inte med någon i byn, Grosso. Av en slump
träffar hon en annan expat, Richard Bourne, som bor inte långt ifrån henne, men
betydligt flottare uppe i bergen. Det visar sig att han bor granne med en gammal
filmstjärna, Elvira Vitale, som Rose har fått i uppdrag att intervjua. Men et
blir inte så lätt. Parallellt med Rose historia så får vi följa Elvira, numera alkoholiserad
och neddrogad men eventuellt inte på eget initiativ. Vi får också lära känna
hennes svarta hemhjälp Ania, som befinner sig i Italien utan papper och
tillstånd.
I början av boken hittas en ung kvinna mördad på stranden i
stan och kort därefter försvinner även Ania. Elvira blir orolig men tystas av
sin man som försöker förklara bort händelsen. Rose kommer allt närmare Richard
samtidigt som hon försöker hantera de ovälkomna närmandena från en man i byn,
Gennaro.
De romantiska inslagen finns där, men snärjs ihop med
misstankar och ledtrådar. Vad är det som har hänt egentligen? Vem är kvinnan på
stranden? Var är Ania? Blir Elvira långsamt förgiftad och i så fall, varför?
Jag gillar det här, det är långsamt, men krypande och spännande
utan att bli för överdrivet. Dessutom gillar jag verkligen hur Kent lyfter fram
spänningarna mellan olika grupper. Det är ”urinvånarna” i byn, de som alltid
har bott där. Sedan är det den olagliga invandraren Ania och en del andra
papperslösa som flimrar förbi i handlingen. De sätts i kontrast till Rose och
Richard expat-Liv. Uppenbara invandrare men med en helt annan situation. Även
Gennaro räknas som utböling då han kommer från en annan by, men är i alla fall
italienare. Elvira och hennes man är en helt annan kategori. Hon är italienska,
han är britt. Ingen av dem hör hemma där, speciellt som de tillhör en annan samhällsklass,
men Elvira accepteras ändå som någon storts inföding, av respekt för... ja,
vadå? Hennes filmkarriär? Hennes pengar? Hennes bakgrund? Alltihop? Kanske är det
för att hon aldrig riktigt försöker passa in.
Kent spelar på olikheterna och hur vi behandlar folk
beroende på bakgrund. Detta samtidigt som en otäck historia om hämnd och
girighet pågår parallellt. Riktigt bra blir det, fast ändå lågmält. Den håller
absolut fortfarande, trots att den kom ut för minst 12 år sedan i alla fall och
jag är glad att jag har fler böcker av Kent liggande till när suget tränger sig
på.